IBM

IBM ar ocksa en forkortning for inklusionskroppsmyosit.

International Business Machines Corporation (IBM) ar ett amerikanskt multinationellt IT-foretag. Foretaget hade (2017) 380 300 anstallda i varlden^[3], varav omkring 4 000 i Sverige (2002). IBM har en stor forskningsorganisation och har en rad patent och ar ett av de foretag som genererar flest patent. Foretaget ligger bakom en rad uppfinningar, bland annat bankautomaten, disketten, harddisken och SQL. Bolaget var tidigare dominerande inom stordatorer och persondatorer och hade en stor del i utvecklingen av dagens datorer. Idag har IBM salt av persondatorverksamheten (ThinkPad) och fokuserar pa system och tjanster.

Herman Hollerith grundade 1896 Tabulating Machine Company, ett av de foretag som senare slogs samman till det som kom att bli IBM. Herman Hollerith lanserade iden att anvanda halkort for lagring av data och konstruerade halkort och halkortsmaskiner for databehandling. Halkorten bevisade sitt varde vid den amerikanska folkrakningen 1890. Bearbetningen av informationen om de 63 miljoner amerikanerna som tidigare tagit tva ar, tog nu bara tre manader.

IBM grundades 1911 genom en sammanslagning av tre foretag till Computing-Tabulating-Recording Company (C-T-R).^[4] Den person som drev igenom sammanslagningen var Charles Flint.^[5] Bolaget bildades 1911 i Endicott i New York och huvudkontoret forlades till New York City och hade 1300 anstallda. Fabriker fanns i Endicott, Binghamton, Dayton, Detroit, Washington, D.C. och Toronto. Bolaget tillverkade en rad olika produkter: vagar, kaffemalare, arbetstidsraknare och det som blev grunden for det moderna IBM: halkort. Tanken bakom diversifieringen var att inte vara kanslig for konjunktursvangningar.

Den person som raknas som IBM:s urfader ar trots detta Thomas J. Watson som blev foretagets vd 1914 och dopte om det till International Business Machines 1924. Utifran sina erfarenheter fran NCR kom Watson att infora flera effektiva affarstaktiker: fokus pa kundservice, generosa provisioner pa forsaljning och en stolthet over bolaget och lojalitet. Taktiken blev framgangsrik och IBM expanderade varlden over och etablerade verksamhet i Europa, Sydamerika, Asien och Australien. Watson hade en central roll i skapandet av IBM-kulturen, bland annat genom inforandet av sloganen "Think" ar 1915.^[6]

Harvard Mark I byggdes 1943-1944 av IBM och utvecklades av Howard H. Aiken pa Harvard tillsammans med IBM-ingenjorer. Med stod fran Grace Hopper och finansiering fran IBM fardigstalldes maskinen som raknade ut matematiska tabeller och anvandes av den amerikanska militaren for ballistiska berakningar. Under andra varldskriget forsag IBM:s dotterbolag Tyskland med varor.^[7]

1952 slutade Thomas J. Watson och hans son Thomas Watson, Jr. blev ny IBM-chef. Under 1950-talet utvecklade IBM bland annat reservationssystemet SABRE for American Airlines och firade stora framgangar med Selectric-skrivmaskinen som lanserades 1961.^[8] IBM Selectric hade en konstruktion med den sa kallade golfbollen som mojliggjorde byte av typsnitt. 1963 flyttades huvudkontoret till Armonk i New York. IBM deltog i rymdprojekten Geminiprogrammet (1965), Saturn (1966) och Lunar (1969). 1964 lanserade bolaget datorsystemet IBM System/360.^[9] Det var den forsta datorfamiljen som utformades att tacka ett komplett omrade med programtillampningar, fran sma till stora, bade kommersiella och vetenskapliga. Ursprungligen utvecklades disketten for att IBM behovde ett medium for att lagra mikroprogram i sina stordatorer. Utvecklingsarbetet paborjades i slutet av 1960-talet och efter intern anvandning lanserades disketten kommersiellt 1971.

IBM:s nuvarande logotyp designades av Paul Rand, och har givit foretaget sitt smeknamn "Big Blue".

IBM star ocksa bakom mycket av den teknik som utgor en modern PC. Den forsta IBM PC:n, IBM PC 5150, kom 1981 och ar vad man har baserat efterfoljande modeller pa. Den verksamheten har IBM dock stegvis avvecklat. Forst saldes tillverkningen av harddiskarna Deskstar och Travelstar till japanska Hitachi.

Under 1990-talet omstrukturerades bolaget dar radgivning och tjanstedelen okades. Hela PC-tillverkningen saldes till kinesiska Lenovo. Daremot tillverkar IBM fortfarande superdatorer. I november 2006 var 4 av de 5 snabbaste superdatorerna i varlden fran IBM, inklusive den allra snabbaste, Blue Gene/L som finns pa USA:s Energidepartement (DOE).

IBM Svenska Aktiebolag ar ett svenskt dotterbolag som ar baserat i Kista.^[10] De omsatte omkring 7,6 miljarder SEK och hade en personalstyrka pa 1 784 for ar 2015.^[11] Dotterbolaget bildades 2 april 1928 som Affarsmaskinaktiebolaget International och salde halkortsmaskiner, klockor och vagar.^[12]

IBM:s forsta svenska kund var Brand- och Lifforsakrings AB Svea i Goteborg som 1913 borjade anvanda halkortsmaskiner for sin statistik.

IBM utvecklar, saljer och marknadsfor produkter; bade hardvara och programvara, samt tjanster. IBM Global Business Services ar en av Sveriges storsta konsultorganisationer^[13], dar arbetar ca 3 000 personer.

IBM har ocksa en framstaende forskningsavdelning. Inom forskning och utveckling investerar IBM arligen over fem miljarder USD - vilket placerar dem pa topp tio av teknikforetag i varlden.^[14]

Produkter fran IBM ar bland andra skivminnet, programspraken Fortran och REXX, DRAM-minnet, relationsdatabasen och RISC-teknologin, PS/2-standarden samt chips baserade pa koppar istallet for aluminium. Fyra IBM-forskare har fatt Nobelpriset i fysik for forskning runt supraledning och sveptunnelmikroskopet.

IBM producerar dataprocessorerna i de tre stora TV-spelstillverkarnas konsoler, Sony Playstation 3, Nintendo Wii och Microsoft XBOX 360. IBM tillverkar ocksa stordatorer.

IBM har under 2005 arbetat med trangselskattforsoket i Stockholm (aven kallat Stockholmsforsoket). Med konsulter och arkitekter har man skapat ett system som hanterar hela processen, fran uppbyggnad av tullar till avlasning och ekonomi.

• DB2 - relationsdatabas
• AIX - Unix-variant
• Lotus Notes - Mail-, applikation- och messagingserver
• Tivoli Framework - Systemhanteringsplattform
• Websphere - Applikationsserver
• PowerPC - CPU
• Cell - CPU
• System x - x86-baserade servrar
• System z - Stordator
• Power - Minidator och Unix-system (tidigare System i och System p)
• Blue Gene - Superdator
• Rational Unified Process - Systemutvecklingsmodell

IBM deltar i det populationsgenetiska projektet The Genographic Project tillsammans med National Geographic, sponsrat av Waitt Family Foundation. ^[15] 2005 fick IBM, for det trettonde aret i rad, hogsta antalet godkanda patent av United States Patent and Trademark Office (USPTO). IBM fick 2941 patent det aret. ^[16] Ar 2013 fick de 6 809 patent, vilket var flest i varlden.^[17]

IBM ligger aven bakom World Community Grid, genom offentliga Distributed computing-projekt kan vanliga datoranvandare upplata outnyttjad berakningskraft for att darigenom stodja vetenskaplig forskning som kan hjalpa manskligheten.

• IBM:s webbplats
• IBM:s svenska webbplats
• Wikimedia Commons har media som ror IBM.
  Bilder & media

• IBM
• Foretag bildade 1911

• Artiklar med harledda Wikidatavarden