Hoppa till innehallet

Fortran

Fran Wikipedia
 Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras. (2019-05)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor (garna som fotnoter). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan.

Fortran ar ett av de allra forsta hognivaprogramspraken, ursprungligen konstruerat pa 1950-talet och fortfarande i bruk. Namnet ar en forkortning av "Formula Translation" ("Formel-oversattning"). Namnet var fran borjan Fortran med stora bokstaver men den officiella sprakstandarden anvander numera namnet Fortran.

Fortran anvands huvudsakligen for teknisk/vetenskaplig programmering och numerisk analys. Fran borjan var spraket rent procedurellt, men numera innehaller det ocksa visst stod for objektorienterad programmering.

Historik och versioner

[redigera | redigera wikitext]

Den forsta Fortran-kompilatorn utvecklades 1954-1957 for IBM 704 av en grupp inom IBM ledd av John W. Backus. Man lade stor vikt vid att den kompilerade koden skulle vara snabb och optimerad, med en prestanda jamforbar med assemblersprak, eftersom man ansag att det annars var stor risk att ingen skulle anvanda spraket. Manga grundlaggande tekniker och teorier for konstruktion av kompilatorer har sitt ursprung i behovet att generera bra kod for Fortranprogram.

Fortran fick snabbt stor spridning bland forskare och tekniker for anvandning till numeriskt kravande problem och algoritmer. Flera standardiserade versioner av Fortran har definierats, bl.a. Fortran IV (aven kant som Fortran 66), Fortran 77 och Fortran 90. De senaste formella standarderna ar Fortran 95, publicerad 1997, Fortran 2000, publicerad 2000, Fortran 2003, publicerad 2004, Fortran 2008, publicerad 2010 och Fortran 2018, publicerad november 2018.

De forsta versionerna av spraket kravde strikt formatering med satser skrivna inom vissa positioner pa raden och med endast en sats per rad. Fortran saknade ocksa fran borjan strukturerande satser som if-then-else och moderna loop-satser och anvande sig istallet av enkla hoppkommandon och satsnummer. Dessa begransningar har tagits bort i nyare versioner av spraket samtidigt som man har stravat efter att behalla det ursprungliga sprakets smala profil och hoga prestanda.

Eftersom Fortran var det forsta forsoket att konstruera ett hognivasprak har det en del egenskaper som maste betraktas som foraldrade med nutida ogon. Det ar till exempel svart att lexikalt analysera och tolka spraket och ett enda felskrivet tecken kan helt forandra betydelsen och leda till exekveringsfel snarare an kompileringsfel. Fortran har "dodforklarats" manga ganger men tack vare sina starka sidor, med effektiv och hogpresterande kod och aritmetik for dubbel precision och komplexa tal, anvands Fortran dock fortfarande for framfor allt vetenskapliga och tekniska problem.

En udda egenskap i Fortran ar att variabler inte behover typdeklareras, varvid begynnelsebokstaven i ett variabelnamn avgor variabelns datatyp. En odeklarerad variabel som borjar med I, J, K, L, M och N blir implicit en heltalsvariabel (INTEGER) medan ovriga begynnelsebokstaver implicit blir flyttalsvariabler (REAL eller DOUBLE PRECISION). Dessa konventioner har i viss man spridits till andra programmeringsmiljoer, aven i hart typade sprak dar variablerna deklareras i forvag.

I senare Fortran-versioner kan deklarationstvang aktiveras med programraden IMPLICIT NONE, varvid alla variabler maste typdeklareras och da ges namn som valjes fritt av programmeraren.

Programexempel

[redigera | redigera wikitext]

"Hello, World!" i Fortran 77 och 90

C Hello, World i FORTRAN 77
C (Varje rad maste starta i kolumn 7 eller senare)
PROGRAM HELLO
WRITE(*,*) 'Hello, World!'
END
! Hello, World i Fortran 90
program HelloWorld
print *, "Hello, World!"
end program

Nedanstaende standarder beskriver de senaste Fortran-versionerna.

  1. ANSI X3.198-1992 (R1997). Title: Programming Language "Fortran" Extended. Informellt kallat Fortran 90.
  2. ISO/IEC 1539-1:2010. Title: Information technology - Programming languages - Fortran - Part 1: Base language. Informellt kallat Fortran 2008. Standarden innehaller ytterligare tva delar.
  3. ISO/IEC 1539-2:2000 Fortran, Part 2, Varying length character strings
  4. ISO/IEC 1539-3:1999 Fortran, Part 3, Conditional compilation
  5. ISO 8651-1:1988 Graphical Kernel System (GKS) language bindings - Part 1: FORTRAN
  6. ISO/IEC 9593-1:1990 Programmer's Hierarchical Interactive Graphics System (PHIGS) language bindings--Part 1: FORTRAN
  7. ISO/IEC TR 15580:2001 Fortran, Floating-point exception handling (ingar i Fortran 2003)
  8. ISO/IEC TR 15581:2001 Fortran, Enhanced data type facilities (ingar i Fortran 2003)
  9. ISO/IEC TR 19767:2005 Fortran, Enhanced Module Facilities
  10. ISO/IEC 1539-1:2018 Title: Information technology - Programming languages - Fortran - Part 1: Base language https://www.iso.org/standard/72320.html
  • Matlab har sin grund i Fortran
Den har artikeln anses behova faktamallen {{Faktaruta programsprak}}.