Tagalog

Tagalog ar ett centralfilippinskt sprak i den austronesiska sprakfamiljen. Tagalog ar modersmal for cirka 20 miljoner manniskor, eller ungefar 25 % av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av spraket som ar officiellt sprak pa Filippinerna kallas for filipino. Spraket talas ocksa mycket i delstaten Hawaii dar tagalog ar det nast mest talade sprak efter engelska. Spraket talas av over 58 000 manniskor i delstaten.^[1]

Tagalog ar nara slakt med de sprak som talas i regionerna Bicol och Visayas, till exempel bikol, hiligaynon, waray-waray och cebuano. Spraket har influerats i hog grad av spanska, minnan, engelska, malajiska, sanskrit (via malajiska), arabiska (via malajiska/spanska) samt nordfilippinska sprak som kapampangan. Fram till slutet av 1800-talet skrevs tagalog med ett eget skriftsprak, baybayin (ibland kallat tagalogskrift). Numera anvands dock det latinska alfabetet.

Tagalog har 21 fonem: 16 konsonanter och fem vokaler. Spraket har en relativt enkel stavelsestruktur. Varje stavelse maste innehalla atminstone en konsonant och en vokal.

Innan spanjorerna anlande till Filippinerna hade tagalog tre vokalfonem: /a/, /i/ och /u/. Med introducerandet av spanska lanord utokades detta till fem vokalfonem.

Dessa ar:

• /a/ en oppen framre orundad vokal som "tall"
• /e/ en mellanoppen framre orundad vokal som "ratt"
• /i/ en sluten framre orundad vokal som "vi"
• /o/ en mellansluten bakre rundad vokal som "bal"
• /u/ en sluten bakre orundad vokal som "fot"

Det finns fyra diftonger: /aI/, /oI/, /aU/ och /iU/.

• /a/ hojs nagot i obetonad position.
• Obetonat /i/ uttalas vanligen [I] som svenskans "sill"
• I ordfinal position kan /i/ uttalas som [I ~ i] eller [e].
• /e/ och /o/ uttalas ibland som [i ~ I] och [u ~ U]
• Obetonat /u/ uttalas vanligen [U] som svenskans "bott"
• Diftongen /aI/ i borjan eller mitten av ord kan ocksa uttalas [e ~ e ~ eI]
• Diftongen /aU/ i borjan eller mitten av ord kan ocksa uttalas [o ~ o]

Nedanfor finns en tabell over konsonanterna i tagalog. Alla klusiler ar oaspirerade. Den velara nasalen forekommer i alla positioner i stavelsen, inklusive initial position.

• /k/ tenderar att frikativiseras till [x] mellan vokaler, som tyskans "bach"
• /r/ och /d/ var tidigare allofoner, och kan tidvis fortfarande fungera som alternativa uttal.
• En glottal klusil i ordfinal position utesluts ofta nar detta ord forekommer mitt i en mening.

Betoning ar fonemisk i tagalog. Huvudbetoning ligger pa antingen den sista eller den nastsista (penultima) stavelsen i ett ord. En vokal forlangs om den far primar eller sekundar betoning forutom nar det ar den sista stavelsen i ett ord som betonas.

• Sprak i Filippinerna
• Objekt-verb-subjekt-sprak
• Verb-objekt-subjekt-sprak
• Verb-subjekt-objekt-sprak
• Subjekt-verb-objekt-sprak
• Sprak i Hawaii
• Centralfilippinska sprak

• Artiklar som behover kallor 2016-11
• Alla artiklar markta med mallen kallor
• Alla artiklar som behover kallor
• Sidor som innehaller IPA