MDMA

Fran Wikipedia

MDMA (systematiskt namn 3,4-metylendioximetamfetamin alternativt (1-(3,4-metylendioxifenyl)-2-metyletylamin)), pa gatan oftast kallat ecstasy, XTC, Molly eller E (med flera),^[1] ar ett centralstimulerande narkotikapreparat. Drogen ar ett centralstimulerande amfetaminpreparat, och raknas som empatogen vilket innebar att det paverkar sinnestillstandet snarare an varseblivningen.

Aven om substansen MDMA ar synonym med ecstasy saljs det tabletter under detta namn som aven innehaller andra hallucinogena amfetaminpreparat och andra substanser sasom amfetamin och koffein. I vissa fall saknar de aven helt MDMA.

Europeiska centrumet for kontroll av narkotika och narkotikamissbruk noterar att aven om det finns vissa rapporter i Europa om tabletter som saljs for sa lite som en euro, sa redovisar de flesta lander nu priser i slutledet som vanligen ligger i intervallet 3-9 euro per tablett.^[2]

Substansen MDMA togs fram inom lakemedelsindustrin, och fick en marknad bland 70-talets drogliberala amerikanska terapeuter dar en krets behandlare gav det till sina patienter. Under 1980-talet^[3] fick amnet en spridning som rekreationsdrog, med borjan i USA.

Patentansokan for MDMA (metylsafrylamin) skickades in 24 december 1912 av det tyska lakemedelsforetaget Merck KGAA, efter att forst ha syntetiserats av den tyske kemisten Anton Kollisch i Darmstadt tidigare samma ar.^[4][5] Patentet beviljades 1914.

Ibland havdas att Merck tankt anvanda MDMA som bantningspiller, vilket dock inte ar korrekt. I det lage da substansen patenterades, var den ett mellansteg i en syntesvag av blodkoaguleringsmedel.^[4] Under kalla kriget experimenterade CIA med MDMA, da i egenskap av psykologisk vapenforing. Under 1950-talet anvande CIA MDMA i projektet MK-Ultra i syfte att deltagarna skulle fa battre "mind-control", testerna utfordes dock inte pa manniskor. Aven amerikanska armen forskade pa drogen under kalla kriget.^[6]

Alexander Shulgin pa lakemedelsforetaget Dow Chemicals sysselsatte sig med att forska fram nya kemikalier med intressanta effekter pa psyket. Sedan han lamnade foretaget koncentrerade han sig pa MDMA, den av de substanser han tagit fram och beskrivit som han menade hade storst chans att bli det perfekta psykiatriska lakemedlet.^[7] Shulgin framstallde MDMA for forsta gangen 1965, och 1967 provade han medlet pa sig sjalv och introducerade det till andra.^[8] Leo Zeff, en psykolog som var pa vag att pensionera sig provade MDMA 1977 och beslutade sig darefter att inte pensionera sig. Istallet borjade han anvanda det i sin egen praktik och introducera andra terapeuter for substansen. Vid Zeffs bortgang hade antalet terapeuter som anvande sig av MDMA vuxit till 4000.^[9]

MDMA spred sig aven utanfor terapikretsar, men var fortfarande inte sarskilt vanlig som rekreationsdrog. Prasten Michaell Clegg kom over MDMA och gav substansen smeknamnet ecstasy, vilket idag ar det vanligaste namnet i folkmun. Ecstasy blev hans andra kall i livet, och han sag sig sjalv som en ecstasy-missionar. Han sag det som sin uppgift att introducera medlet till den breda allmanheten och gav bort (for att sedan salja) ecstasy till alla som ville ha. Som mest, innan det blev olagligt, salde han en halv miljon ecstasytabletter i manaden i och kring Dallas.

Den explosionsartade okningen av Ecstasyanvandandet fick de amerikanska myndigheterna att reagera.^[9] I borjan av 1980-talet lanserades kampanjen "war on drugs", varpa MDMA narkotikaklassades 1985.^[6] Den 23 mars 1988 klassificerades MDMA permanent som Schedule 1, vilket innebar att den ansags vara bland de farligaste drogerna och helt saknade medicinskt och terapeutiskt varde.^[9]

Forst den 23 september 2003 fick utvalda forskare lov att ateruppta forskningen kring MDMA och dess eventuella roll inom psykoterapi. Den 6 april 2006 inleddes en studie.

MDMA forhojer temporart individens empati/medkansla under rustiden. Detta tog man vara pa inom psykoterapin nar Ecstasy blev populart. I takt med att Ecstasy blev olagligt omojliggjordes forskningen. Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies (MAPS) i USA har fatt tillatelse att utfora en studie dar man behandlar manniskor som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), med MDMA.^[10] Ar 2020 var studierna gallande MDMA som del av behandlingen i Fas 3.^[11] Amerikanska Lakemedelsverket (FDA) vantas godkanna behandlingen 2023. For godkannande i Europa har Europeiska lakemedelsmyndigheten (EMA) kravt att studier aven ska genomforas i Europa. Ar 2022 pagick studier i Nederlanderna, Norge, Spanien, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.^[12]

Studierna som genomfors bygger pa 15 terapitillfallen dar MDMA anvands vid tva eller tre av sessionerna. Sessionerna pagar da fran morgon till kvall.^[13]

Hjarnan utsondrar enorma mangder serotonin under ruset. Detta ar den bakomliggande orsaken till den okade empatiformagan. Subjektiva upplevelser i samband med detta ar ofta en extremt okad tillit och kansla av narhet till manniskor i omgivningen och formagan att forlata andra forstarks avsevart. En av de vanligaste rapporterade subjektiva upplevelserna ar en starkt okad oppenhet vilket ofta leder till att personer under ruset kan beratta om sina djupaste problem och svara upplevelser for varandra. Detta har ofta ett stort terapeutiskt varde. Neurotiskt baserade radslor kan ocksa upplosas. Ruset haller i sig cirka 3-5 timmar.

Kroppens inbyggda formaga att reglera kroppstemperaturen kan storas vid storre doser. Eftersom doser som kops pa den svarta marknaden kan variera avsevart i styrka ar det darfor viktigt for den som anvander drogen att fa i sig tillrackligt med vatska for att forhindra ett eventuellt overhettningstillstand. Att kombinera MDMA med alkohol kan avsevart oka risken for anvandaren om ett sadant uppstar. MDMA kan aven paverka metabolismen. Blodtryck och puls okar aven normalt under ruset. Andra markbara bieffekter kan vara ofrivillig tandgnissling, svettningar eller skakningar.^[14]

Det ar vanligt att uppleva nagra dagar upp till en veckas depression och trotthet efter en MDMA-session.^{[kalla behovs]} Detta tycks oka i relation till hur ofta MDMA anvands.^{[kalla behovs]}

Intag av MDMA leder till primart uttomning av serotoninforradet i de serotonerga neuronerna, men aven en utsondring av dopamin och noradrenalin. ^[15] For att transportera och destruera serotoninet i hjarnan existerar det sa kallade serotonintransportproteinet som for tillbaka serotoninet fran synapsen till nervcellen dar serotoninet bryts ner av enzymet MAO (monoaminoxidas). Nar halten serotonin ar sa lag som den ar i slutet av ett MDMA rus kommer det att finnas "tomma" serotonintransportproteiner. Eftersom hastigheten for metaboliseringen av dopamin och serotonin skiljer sig avsevart at da serotonin bryts ner mycket snabbare kommer detta att leda till att halten dopamin i hjarnan kommer att vara mycket hogre an halten serotonin i slutet av MDMA-ruset. Det kvarstaende dopaminet kommer da att transporteras in i den serotonerga nervcellen genom transportproteinerna. Dopamin i sig ar toxiskt for serotonerga neuroner; men ocksa sa ar nedbrytningen av dopamin via serotoninneuronernas MAO-enzym toxiskt da vateperoxid bildas, som ar ett starkt oxideringsmedel och kan potentiellt skada vitala delar av hjarnan.^[15]

MDMA anvands utanfor ramverket av enskilda medlemmar i olika religiosa traditioner som ett andligt verktyg, oftast i kombination med meditation. Den USA-baserade, icke-kommersiella organisationen MAPS (Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies) har i ett nyhetsbrev publicerat en langre artikel om larare och elever i olika religioner dar de redogjort for sina erfarenheter av MDMA och hur det paverkat dem i deras andliga utveckling.^[16]

Ecstasy/MDMA ar nara forknippat med ravekulturen som dok upp i USA och Europa under 1980-talet, ungefar samtidigt som drogen blev popular pa gatan. Den blev snabbt popular pa ravefester dar den anvands i samband med dans till elektronisk musik i syfte att "forbattra sensorisk uppfattning och skapa kanslor av eufori".^[a] Flera dodsfall relaterade till drogen har intraffat pa hogprofilerade elektroniska dansmusikfestivaler sedan mitten av 2000-talet sa som pa Electric Daisy Carnival och Electric Zoo. Ett flertal av dodsfallen har kunnat harledas till biverkningar fran MDMA, namligen overhettning.^[6]

MDMA kan vara skadligt for levern.^[17]

Ecstasy ar inte fysiskt beroendeframkallande. Dock erfar manga en stark langtan efter att ateruppleva ruset.^[18]

MDMA ar narkotikaklassad och ingar i forteckning P I i 1971 ars psykotropkonvention, samt i forteckning I i Sverige, vilket innebar "narkotika som normalt inte har medicinsk anvandning".^[19]

Narkotikaklassningen i Sverige har varit i bruk sedan 1987 och substansen ar olaglig att hantera. Detsamma galler i de flesta lander. Begransad anvandning av forskare i studier kring MDMA och psykoterapi ar dock tillaten i vissa lander forutsatt att de fatt tillatelse av ansvariga myndigheter.

Auktoritetsdata * LCCN: sh89002646 * GND: 4359402-5 * NKC: ph215900

Hamtad fran "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=MDMA&oldid=56833678"

Kategorier:

• Amfetaminer
• Bensodioxoler
• Narkotika

Dolda kategorier:

• Alla artiklar som behover kallor
• Alla artiklar som behover enstaka kallor
• Artiklar som behover enstaka kallor 2019-11
• Wikipediaartiklar med identifierare fran LCCN
• Wikipediaartiklar med identifierare fran GND