Dark Mode

Hoppa till innehallet

Operativsystem

Fran Wikipedia
Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras. (2020-05)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor (garna som fotnoter). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan.
Operativsystem
Program pa basniva mellan dators hardvara och applikationsprogramvara
Typ av datorprogram
Underklass till* programvara
* systemprogram
Del avdatorplattform
Kronologi* maskinvara
* firmware
* operativsystemkarna

* operativsystem

Studeras inomdatavetenskap
Shape Expression for klassEntity schema not supported yet (E102), Entity schema not supported yet (E179)
Har del(ar)operativsystemkarna, filsystem, minneshanterare, Schedulering, atkomstkontroll
Kategori for eponymiska kategorierCategory:Wikipedia categories named after operating systems

Ett operativsystem ar ett datorprogram eller en samling datorprogram som syftar till att underlatta anvandandet av en dator, genom att utgora lanken mellan datorns maskinvara och de tillampningsprogram som anvandaren vill kora pa datorn. Operativsystemet ar ansvarigt for hanteringen av central maskinvara, koordinationen av datorns aktiviteter och for fordelandet av resurser pa datorn. Det kan ses som datorns "grundlag" - en standardiserad regeluppsattning som bestammer hur program och anvandare far anvanda datorns olika delar.

Ett operativsystem kan delas upp i tre delar: operativsystemskarnan, en grundlaggande uppsattning anvandarprogram och systembiblioteken. Karnan hanterar datorns resurser, till exempel arbetsminne, in- och utmatningsenheter och processortid och fordelar dessa mellan de program som kors i datorn och ser till att det inte uppstar nagra konflikter mellan dem. Anvandarprogrammen ger anvandaren mojlighet att anvanda systemet och bestar i allmanhet av allt ifran konfigurationsverktyg och textredigerarprogram till program for att formatera harddisken. Systembiblioteken ar de programbibliotek som erbjuder datorplattformens grundlaggande infrastruktur for ovriga program.

Vilka program och programbibliotek som skall raknas till operativsystemet ar omdebatterat. Riktgivande definitioner varierar fran att rakna in endast operativsystemets karna och komponenter som brukar finnas i karnan till "det som foljer med installationmedierna", vilket innan internetbaserad installation blev vanligt var ekvivalent med det som atminstone kunde forvantas vara installerat pa ifragavarande operativsystem. For exempelvis en linuxdistribution ar den senare definitionen klart olamplig, da den inbegriper all programvara som i allmanhet installeras. Tillampningsprogram sa som kontorsprogram/ordbehandlare och webblasare hor inte till operativsystemet.

Operativsystem erbjuder en rad tjanster till tillampningsprogrammen liksom till anvandarna. Programmen tar del av dessa tjanster genom programmeringsgranssnitt (engelska: application programming interfaces, API). Genom att anvanda dessa granssnitt kan ett program efterfraga olika tjanster fran operativsystemet. Anvandare kan a sin sida interagera med operativsystemet genom ett anvandargranssnitt. Tidiga anvandargranssnitt bestod av textkommandon i olika kombinationer (CLI). Numera anvands framst grafiska anvandargranssnitt (GUI). For handdatorer och skrivbordsdatorer anses anvandargranssnittet i allmanhet vara en del av operativsystemet. Pa Unix bestar anvandargranssnittet av olika program som kan, men inte behover, hora till operativsystemet.

Vanliga operativsystem

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga nutida operativsystem inkluderar Microsoft Windows, Mac OS, Linux, BSD och Android. Microsoft Windows har en starkt dominerande marknadsandel for skrivbordsdatorer och barbara datorer. Datorer som anvands som servrar kor dock oftare Linux eller andra Unix-liknande system. Marknaden for inbaddade datorsystem ar uppdelad mellan flera olika operativsystem.[1][2]

OpenVMSi5/OSSyllableOpenVMSOpenVMSeComStationOS/2 WarpOpenVMSOS/2 WarpOpenVMSOpenVMSBeOSVMSOS/2AmigaOSXerox StarOpenVMSCP/MDEC StarletMulticsLinuxLinuxLinuxLinuxLinuxLinuxLinuxLinuxLinuxLinuxLinuxOpenBSDFreeBSDDragonFly BSDFreeBSDOpenBSDFreeBSDBSDBSDOpenBSDNetBSDFreeBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDBSDAIXSolarisUNIXMinixSolarisAIXUNIXUNIXUnix System VOPENSTEPMachUNIXAIXIrixUltrixGNU/HurdSolarisNeXTSTEPHP-UXMinixPlan 9UNIXQNXUnix System VSunOSUnix System IIIUNIXEuniceUNIXUNIXUNIXUNIXUNIXUNICSmacOSmacOSmacOSmacOSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSMac OSDarwin (operativsystem)Mac OSMac SystemMac SystemLisa OSApple DOSWindows 10Windows 8Windows 7Windows VistaWindows 2003Windows XPWindows 2000Windows 98Windows NTWindows 95Windows NTWindowsWindowsWindowsFreeDOSMS-DOSPC-DOSMS-DOSDR DOSConcurrent DOSMS-DOSMS-DOSBSD
Anvandargranssnittet hos Ubuntu, en variant av operativsystemet Linux, ar 2009.

Observera att tabellen saknar de flesta operativsystem for stordatorer, till exempel ICL George, IBM MFT, IBM MVS, IBM VM, Univac, Tandem, och for minidatorer som Digital PDP, etc. Flera av dessa var i tiden mycket viktiga. Tabellen saknar aven operativsystem for inbaddade system.

Operativsystemets delar

[redigera | redigera wikitext]

Operativsystemkarna

[redigera | redigera wikitext]
Fordjupning: Operativsystemkarna

En operativsystemskarna ar den innersta delen av operativsystemet. Karnans uppgift ar att starta systemet, hantera resurstilldelningen, samt att kommunicera med hardvaran. De tre vanligaste typerna av operativsystemskarnor ar monolitiska karnor, mikrokarnor och hybridkarnor.

Systemverktyg

[redigera | redigera wikitext]
Fordjupning: Systemverktyg

Ett operativsystem brukar innehalla ett antal systemverktyg for att administrera maskin- och programvaran och datorns natverk. Bland systemverktygen kan finnas filhanterare, defragmenterare, brandvagg och antivirusprogram.

Vidare lasning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lankar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata