Dark Mode

Hoppa till innehallet

J.P. Morgan Chase

Fran Wikipedia
J.P. Morgan Chase & Co.
TypPublikt aktiebolag
NYSE: JPM
Sate Wilmington, DE, USA[1]
Huvudkontor270 Park Avenue
New York, NY, USA
NyckelpersonerJamie Dimon
Styrelseordforande VD
BranschAffarsbank
TjansterFinansiella tjanster
Antal anstallda~317 233 - 2024
Historik
Grundat2000
Bildat avChase
J.P. Morgan & Co.
Ekonomi
Omsattning^ $ 177,556 miljarder
Rorelseresultat^ $ 75,081 miljarder
Vinst efter skatt^ $ 58,471 miljarder
Tillgangar^ $ 4,002 biljoner
Eget kapital^ $ 344,758 miljarder
Forvaltat kapital^ $ 4,045 biljoner
Struktur
DotterbolagLista over dotterbolag
Ovrigt
WebbplatsJPMorganChase.com
FotnoterStatistik for 2024 ars bokslut.[2]
Forvaltat kapital per 2024-12-31.[2]
Redigera Wikidata
Huvudkontoret for J.P. Morgan Chase & Co. ligger i skyskrapan 270 Park Avenue pa Manhattan. Bilden tagen i november 2025.

J.P. Morgan Chase & Co., av banken skrivet JPMorgan Chase & Co; stiliserat som JPMorganChase, ar ett amerikanskt finansbolag och affarsbank. Bolaget opererar i 60 lander. J.P. Morgan Chase raknas som en av de fyra stora bankerna i USA, tillsammans med Bank of America, Citigroup och Wells Fargo. Megabanken bildades ar 2000 da Rockefellers, med dess storbank Chase Manhattan, och Morgans, med dess storbank J.P. Morgan & Co., slog sig ihop och bildade J.P. Morgan Chase & Co, for att darigenom ta upp kampen med Goldman Sachs.[3]

Overtagandet av Bear Stearns

[redigera | redigera wikitext]

Bear Stearns & Co. Inc. var den femte storsta investmentbanken i USA fram till 2007-2008. Under senare delen av 2007 borjade gick det dock raskt utfor for foretaget, bland annat pa grund av krisen med subprimelanen. Den 16 mars 2008, efter en vecka av intensiva forhandlingar mellan J.P. Morgan, Bear Stearns och den federala regeringen, gick JP Morgan ut med uttalandet att de hade planer pa att ta over det krisdrabbade Bear Stearns.[4] 18 mars annonserades kopet till ett pris pa 236 miljoner dollar (2 dollar per aktie), motsvarande 7% av Bear Stearns borsvarde tva dagar tidigare.[4] For att genomfora kopet kravde JP Morgan att den amerikanska staten skulle ga in med ett nodlan, sa kallad bailout, for att radda Bear Stearns. Federal Reserve Bank of New York gick in med ett nodlan pa 29 miljarder dollar for att kopet skulle kunna genomforas.[5] Bear Stearns aktieagare protesterade mot det laga koppriset varvid vissa justeringar gjordes dar J.P. Morgan erbjod 10 dollar per aktie och uppgorelsen slutfordes den 2 juni 2008.

Ageranden under finanskrisen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Finanskrisen 2007-2008

J.P. Morgan Chase har liksom de ovriga megabankerna i USA stamts atskilliga ganger pa mangmiljardbelopp for diverse grova ekobrott innan och under finanskrisen 2008. I november 2013 betalade banken varldshistoriens storsta forlikning med den amerikanska staten for delaktighet i den medvetna forsaljningen av daliga lan som ledde till bostadsbubblan i USA 2007.[6] Forlikningen pa totalt 13 miljarder dollar skadade inte bankens borsvarde, som fortsatte stiga till rekordnivaer, och motsvarade endast drygt halften av bankens nettoinkomst for ar 2012.[7] Det kan jamforas med totalvardet pa over en biljon dollar som banken tillsammans med de tva av JP Morgan uppkopta bankerna Washington Mutual och Bear Stearns salde subprimelan for aren 2004-2007.[8]

I borjan av 2014 framkom det att JP Morgan gatt med pa att betala 2,593 miljarder dollar i boter och forlikningar for att ha undanhallit myndigheterna information om Bernie Madoffs finansbedragerier. De 2,593 miljarder dollar ska fordelas foljande: 1,7 miljarder dollar i forlikning till USA:s justitiedepartement, 350 miljoner dollar till den oberoende myndigheten Office of the Comptroller of the Currency i form av boter, 325 miljoner dollar till en grupptalan i form av forlikning och 218 miljoner dollar till att forlika en stamning gjord av konkursforvaltare.[9][10]

J.P. Morgan som derivataktor

[redigera | redigera wikitext]

I boken Bankerna och Skuldnatet, av Ellen Hodgson Brown, anges att banken ar delaktig i derivat med ett kalkylerat varde pa 57 biljoner dollar. Banken ar med andra ord en mycket stor aktor nar det galler derivat. (s. 403)

Ett urval av byggnader som ags/agdes alternativt anvants/anvandes av J.P. Morgan Chase.

  1. ^ "Restated certificate of incorporation of J.P. Morgan Chase & Co.". United States Securities and Exchange Commission. 1 juli 2004. https://www.sec.gov/Archives/edgar/data/19617/000119312504112906/dex31.htm. Last 15 januari 2026.
  2. ^ [a b] "Form 10-K". J.P. Morgan Chase. 14 februari 2025. https://jpmorganchaseco.gcs-web.com/static-files/3aebe5f5-2964-42cb-980b-8f9b86533663. Last 25 juni 2024.
  3. ^ Brown, Ellen. "JPMorgan vs. Goldman Sachs: Why the market was down for 7 days in a row". HuffingtonPost.com. http://www.huffingtonpost.com/ellen-brown/jpmorgan-vs-goldman-sachs_b_441922.html.
  4. ^ [a b] Onaran, Yalman. "Fed aided Bear Stearns as firm faced chapter 11, Bernanke says". Bloomberg.com. Arkiverad fran originalet den 22 september 2008. https://web.archive.org/web/20080922213049/http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601087.
  5. ^ Lawder, David; Hals, Tom. "NY Fed to provide $29 billion in Bear Stearns financing". Reuters.com. Arkiverad fran originalet den 7 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140107224117/http://www.reuters.com/article/2008/03/24/us-bearstearns-fed-idUSWAT00917720080324. Last 7 januari 2014.
  6. ^ Viswanathav, Aruna; Henry, David; Freifeld, Karen. "JPMorgan says 'mea culpa' in $13 billion settlement with U.S.". Reuters.com. Arkiverad fran originalet den 7 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140107223449/http://www.reuters.com/article/2013/11/19/us-jpmorgan-settlement-idUSBRE9AI0OA20131119. Last 7 januari 2014.
  7. ^ Associated Press. "JP Morgan Chase, feds agree to $13 billion settlement". CBSNews.com. http://www.cbsnews.com/news/jp-morgan-chase-feds-agree-to-13-billion-settlement/.
  8. ^ Eavis, Peter. "Cost aside, JPMorgan may have a good deal". NYTimes.com. http://dealbook.nytimes.com/2013/11/20/in-13-billion-settlement-jpmorgan-may-have-gotten-a-good-deal/?_r=0.
  9. ^ Henry, David; Flitter, Emily. "Decades-long ties to Madoff cost JPMorgan $2.6 billion". Reuters.com. Arkiverad fran originalet den 31 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140131113349/http://www.reuters.com/article/2014/01/07/us-jpmorgan-madoff-deal-idUSBREA060JL20140107. Last 1 februari 2014.
  10. ^ Mullaney, Tim; McCoy, Kevin. "JPMorgan pays $2.6 billion in Madoff settlement". USAToday.com. http://www.usatoday.com/story/money/business/2014/01/07/jpmorgan-fined-in-madoff-case/4354087/.
  11. ^ "Purchase of Highbridge Capital Management". JPMorganChase.com. Arkiverad fran originalet den 26 april 2012. https://web.archive.org/web/20120426055706/https://careers.jpmorganchase.com/cm/cs?pagename=Chase%2FHref&urlname=jpmorgan%2Fam%2Fus%2Fpress_office%2Fpurchase-of-highbridge-capital.

Externa lankar

[redigera | redigera wikitext]