MIPS (processorarkitektur)
- For andra betydelser, se MIPS.
| Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras. (2020-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor (garna som fotnoter). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan. |
MIPS, Microprocessor without Interlocked Pipeline Stages, ar en RISC-processorarkitektur som utvecklades utgaende fran ett projekt vid Stanford University vid MIPS Computer Systems, senare salt till Silicon Graphics och omdopt till MIPS Technologies.
MIPS-arkitekturen existerar i bade 32-bitars och 64-bitarsversion. MIPS ISA (instruction set) existerar i fem olika versioner som ar bakatkompatibla med varandra.
MIPS-projektet inleddes 1981, MIPS Computer Systems grundades 1984 och den forsta MIPS-processorern R2000 lanserades 1985, en 64-bitars variant R4000 1991. Processorerna anvandes i flera arbetsstationer, framforallt av Silicon Graphics (SGI). Under 1990-talet licenserades designen till tredjepartstillverkare och arkitekturen blev popular pa marknaden for inbyggda system.
I slutet av 1990-talet och borjan av 2000-talet overgick manga datortillverkare till Intels processorer, bland dem SGI, och MIPS-processorn forsvann fran marknaden for persondatorer och arbetsstationer. MIPS finns kvar som en av de viktigaste arkitekturerna for kraftfullare inbyggda system, sasom digitalboxar, spelkonsoler och mini-pc:n.
Vid sidan av arbetsstationer och inbyggda system har MIPS-processorerna anvants i superdatorer, av SGI fran 1991 till 2005. Origin3000-serien klarade som mest 1024 centralprocessorer pa 700 MHz. Ett senare exempel pa en MIPS-superdator ar ett Linux-kluster, SC5832, med 972 noder och 5832 MIPS-processorer i en integrerad helhet.
MIPS stods av ett flertal operativsystem, vid sidan av SGI:s Irix bland annat ett antal andra Unix-varianter, tidiga versioner av Windows NT samt Windows CE, Linux och BSD.