Funk
- Alemannisch
- l`rby@
- mSr~
- Asturianu
- Belaruskaia
- B'lgarski
- Brezhoneg
- Catala
- khwrdy
- Qirimtatarca
- Cestina
- Dansk
- Deutsch
- Ellenika
- English
- Esperanto
- Espanol
- Eesti
- Euskara
- frsy
- Suomi
- Francais
- Frysk
- Gaidhlig
- Galego
- `bryt
- Hrvatski
- Magyar
- Hayeren
- Interlingua
- Bahasa Indonesia
- Ido
- Islenska
- Italiano
- Ri Ben Yu
- k`art`uli
- K'azak'sha
- hangugeo
- Lombard
- Lietuviu
- Latviesu
- Makedonski
- Bahasa Melayu
- Nahuatl
- Nedersaksies
- Nederlands
- Norsk nynorsk
- Norsk bokmal
- pNjaabii
- Polski
- Portugues
- Romana
- Russkii
- Scots
- Srpskohrvatski / srpskokhrvatski
- Simple English
- Slovencina
- Slovenscina
- Srpski / srpski
- tmilll
- aithy
- Turkce
- y'uyGurchae / Uyghurche
- Ukrayins'ka
- O`zbekcha / uzbekcha
- Tieng Viet
- Wu Yu
- Min Nan Yu / Ban-lam-gi
- Yue Yu
- Zhong Wen
| Funk | |
| Stilursprung | Soulmusik, rhythm and blues, gospel, doo wop, blues, jazz |
|---|---|
| Kulturellt ursprung | Mitten av 1960-talet, USA[1] |
| Instrument | Elbas, elgitarr, trummor, trummaskin, keyboard (piano, Hammondorgel, clavinet, synthesizer), valthorn, congas |
| Paverkat | Disco, hiphop, boogie, electro, samtida R&B, liquid funk, house, new jack swing |
| Subgenrer | Go-go, P-funk |
| Fusionsgenrer | afrobeat, G-funk, Go-go, funkmetal, funkrock, funky house, jazzfunk, Brit funk |
- For andra betydelser, se Funk (olika betydelser).
Funk ar en musikstil med liknande utveckling som soulen pa 1950-talet och 1960-talet. Ordet funk sags bland annat vara ett slanguttryck for "stank".[2] Funk kannetecknas av ett starkt ostinato via vanligtvis gitarr eller keyboard samt en dominant basgang som oftast fungerar som huvudriff. Andra viktiga instrument ar trumpet, trombon och saxofon. Funklatar ar oftast langre an soullatar och lagger mer vikt vid rytm an melodi, vilket ger utrymme for improvisationer och langa solon.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Funken har samma ursprung som soulmusiken ungefar, det vill saga en blandning av rhythm'n'blues, rock, jazz och New Orleans second line rhumba. James Brown har varit mycket viktig for att sprida funken[3] Han var ocksa kand for att vara en skicklig dansare. Hans arrangemang lade sarskilt stor vikt vid att markera rytmen. Latarna "Papa's Got a Brand New Bag", "Cold Sweat" och "Get Up (I Feel Like Being a) Sex Machine" som Brown gjort kan sagas utgora praktexempel pa funk. Funkadelic och Parliament har ocksa varit mycket viktiga i den senare utvecklingen av musiken.
Under 1970-talet fick funken sin storhetstid. Vanligt var ocksa att man blandade in funk i disco och tvartom. Detta gjorde ocksa att funken inte blev lika hard som den R&B-inspirerade pa 1960-talet. Som en motreaktion mot den mer kommersiella utvecklingen av funken utvecklades, med George Clinton i spetsen, en ny form av funk kallad p-funk. Funk var ocksa en av de grundlaggande stilarna for hiphopens och electrons utveckling pa 1980-talet. Den fran vastkusten melodiosa g-funken var pa manga satt en 90-talets variant av p-funk. Man brukar saga att g-funken skapades av Dr. Dre pa sitt album "The Chronic" som slapptes 1992.
Funkrock
[redigera | redigera wikitext]Pa senare tid har vissa rockband blivit inspirerade av funkmusiken och skapat en ny genre som brukar kallas funkrock, funkmetal eller funkcore. Exempel pa band som kan sagas spela funkrock ar Red Hot Chili Peppers, INXS, och Aerosmith.
Exempel pa funkband och funkmusiker
[redigera | redigera wikitext]- Baby Huey
- The Bar-Kays
- Bootsy Collins
- B.T. Express
- Cameo
- Commodores (under deras tidiga karriar)
- Con Funk Shun
- Curtis Mayfield
- Cymande
- Dazz Band
- Earth, Wind & Fire
- Fatback Band
- Funkadelic
- The Gap Band
- George Clinton
- Graham Central Station
- Isaac Hayes
- James Brown
- Jimmy Castor Bunch
- Joe Tex
- Kool and the Gang
- Larry Graham
- Lakeside
- Morris Day
- The Ohio Players
- One Way
- Parliament
- Parlet
- Prince
- Rick James
- Roger Troutman
- Slave
- Sly and the Family Stone
- Stevie Wonder
- The Meters
- The Time
- Tower of Power
- War
- Zapp
Exempel pa funklatar
[redigera | redigera wikitext]- "Sex Machine" - James Brown
- "Jungle Boogie" - Kool and the Gang
- "Family Affair" - Sly and the Family Stone
Se aven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Presence and Pleasure: The Funk Grooves of James Brown and Parliament, s. 3
- ^ Adams, Cecil: Straight Dope: What is the real meaning of "funky"?, 1992 (hamtad 2011-03-11)
- ^ "Remembering James Brown and his influence on hip hop culture". http://thesource.com/2013/12/26/remembering-james-brown-and-his-influence-on-hip-hop-culture/. Last 26 februari 2020.
Externa lankar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som ror Funk.
- Allmusic: Funk