C++
- Afrikaans
- Aragones
- l`rby@
- mSr~
- asmiiy'aa
- Asturianu
- Az@rbaycanca
- toerkhjh
- Zemaiteska
- Belaruskaia (tarashkevitsa)
- Belaruskaia
- B'lgarski
- baaNlaa
- bod-yig
- Brezhoneg
- Bosanski
- Basa Ugi
- Catala
- khwrdy
- Cestina
- Chavashla
- Dansk
- Deutsch
- Ellenika
- English
- Esperanto
- Espanol
- Eesti
- Euskara
- frsy
- Suomi
- Na Vosa Vakaviti
- Francais
- Gaeilge
- Gan Yu
- Galego
- gujraatii
- Hausa
- `bryt
- hindii
- Hrvatski
- Magyar
- Hayeren
- Interlingua
- Bahasa Indonesia
- Ido
- Islenska
- Italiano
- Ri Ben Yu
- Jawa
- k`art`uli
- Qaraqalpaqsha
- K'azak'sha
- knndd
- hangugeo
- Kyrgyzcha
- Latina
- Letzebuergesch
- Lombard
- Lietuviu
- Latviesu
- Minangkabau
- Makedonski
- mlyaallN
- Mongol
- mraatthii
- Bahasa Melayu
- mnmaabhaasaa
- nepaal bhaassaa
- Nederlands
- Norsk bokmal
- Occitan
- pNjaabii
- Palzisch
- Polski
- Piemonteis
- pnjby
- Portugues
- Runa Simi
- Romana
- Russkii
- Rusin'skyi
- Sakha tyla
- Srpskohrvatski / srpskokhrvatski
- siNhl
- Simple English
- Slovencina
- Slovenscina
- Shqip
- Srpski / srpski
- Svenska
- Kiswahili
- tmilll
- telugu
- Toch'iki
- aithy
- Turkmence
- Toki pona
- Turkce
- Tatarcha / tatarca
- Ukrayins'ka
- rdw
- O`zbekcha / uzbekcha
- Tieng Viet
- Winaray
- Wu Yu
- yyidySH
- Yoruba
- Wen Yan
- Min Nan Yu / Ban-lam-gi
- Yue Yu
- Zhong Wen
| C++ | |||
| | |||
| | |||
| Utviklar | Bjarne Stroustrup | ||
|---|---|---|---|
| Utgjeve | 1983[1] | ||
| Nyaste versjon | C++23 (19. oktober 2024)[2] | ||
| Type | systemprogrammering | ||
| Nettstad | https://isocpp.org/ | ||
C++ er eit programmeringssprak som vart vidareutvikla fra programmeringsspraket C av Bjarne Stroustrup tidleg pa 1980-talet. I motsetjing til C, stottar C++ objektorientert programmering. Ein kan da gruppere variablar og prosedyrer i klassar. Vidare kan ein definere objekt av klassen. Som i dei fleste andre objektorienterte programmeringssprak kan ein klasse arve eigenskapar fra ein annan klasse. C++ er eit sakalla multiparadigme-programmeringsprak, det vil seie at ein kan kombinere ulike mater a programmere pa, til domes objektorientert programmering, generisk programmering, prosedyreorientert programmering, og til ein viss grad funksjonell programmering.
Dome
[endre | endre wikiteksten]Eksempelet nedanfor skriv Hallo! pa skjermen. Deklarasjonsfila
int main()
{
std::cout << "Hallo!\n";
return 0;
}
eller:
using namespace std;
int main()
{
cout << "Hallo!\n";
return 0;
}
Kjelder
[endre | endre wikiteksten]- | Encyclopaedia Britannica Online; EBO-identifikator: technology/C-computer-language; vitjingsdato: 3. september 2025; kortnamn pa forfattar: Adam Volle.
- | <
> . 19. oktober 2024.