Tierra
- Assh@a
- Aceh
- Adygabze
- Afrikaans
- Alemannisch
- 'amaarenyaa
- Aragones
- AEnglisc
- Obolo
- aNgikaa
- l`rby@
- 'rmy'
- ldrj@
- mSr~
- asmiiy'aa
- Atikamekw
- Avar
- Kotava
- avdhii
- Aymar aru
- Az@rbaycanca
- toerkhjh
- Bashk'ortsa
- Basa Bali
- Boarisch
- Zemaiteska
- Bikol Central
- Belaruskaia
- Belaruskaia (tarashkevitsa)
- Betawi
- B'lgarski
- bhojpurii
- Bislama
- Banjar
- paiuwbhaasaa
- Bamanankan
- baaNlaa
- bod-yig
- Brezhoneg
- Bosanski
- Batak Mandailing
- Basa Ugi
- Buriaad
- Catala
- Chavacano de Zamboanga
- Min Dong Yu / Ming-deng-ngu
- Nokhchiin
- Cebuano
- tsalagi
- khwrdy
- Corsu
- Qirimtatarca
- Cestina
- Kaszebsczi
- Sloven'sk' /
- Chavashla
- Cymraeg
- Dansk
- Dagbanli
- Deutsch
- Dagaare
- Thuongjang
- Zazaki
- Dolnoserbski
- Kadazandusun
- ddottelii
- dhivehibas
- jong-kh
- Ellenika
- Emilian e rumagnol
- English
- Esperanto
- Espanol
- Eesti
- Euskara
- Estremenu
- frsy
- Fulfulde
- Suomi
- Voro
- Na Vosa Vakaviti
- Foroyskt
- Fongbe
- Francais
- Arpetan
- Nordfriisk
- Furlan
- Frysk
- Gaeilge
- Gan Yu
- Kriyol gwiyannen
- Gaidhlig
- Galego
- gylkhy
- Avane'e
- goNycii koNknnii / Goychi Konknni
- Ghanaian Pidgin
- gujraatii
- Wayuunaiki
- Gungbe
- Gaelg
- Hausa
- Ke Jia Yu / Hak-ka-ngi
- Hawai`i
- `bryt
- hindii
- Fiji Hindi
- Hrvatski
- Hornjoserbsce
- Kreyol ayisyen
- Magyar
- Hayeren
- Arewmtahayeren
- Interlingua
- Jaku Iban
- Bahasa Indonesia
- Interlingue
- Igbo
- Inupiatun
- Ilokano
- G`alg`ai
- Ido
- Islenska
- Italiano
- inoktitot / inuktitut
- Ri Ben Yu
- Patois
- La .lojban.
- Jawa
- k`art`uli
- Qaraqalpaqsha
- Taqbaylit
- Jju
- Adygebze
- Kabiye
- Tyap
- Kongo
- Kumoring
- Gikuyu
- K'azak'sha
- bhaasaakhmaer
- knndd
- Yerwa Kanuri
- hangugeo
- Perem komi
- K'arachai-malk'ar
- kh'shur
- Ripoarisch
- Kurdi
- Komi
- Kernowek
- Kyrgyzcha
- Latina
- Ladino
- Letzebuergesch
- Lakku
- Lezgi
- Lingua Franca Nova
- Luganda
- Limburgs
- Ligure
- Ladin
- Lombard
- Lingala
- laaw
- Lietuviu
- Latgalu
- Latviesu
- Madhura
- maithilii
- Basa Banyumasan
- Mokshen'
- Malagasy
- Olyk marii
- Maori
- Minangkabau
- Makedonski
- mlyaallN
- Mongol
- bhaasaamn
- mraatthii
- Kyryk mary
- Bahasa Melayu
- Malti
- Mirandes
- mnmaabhaasaa
- Erzian'
- mzirwny
- Nahuatl
- Napulitano
- Plattduutsch
- Nedersaksies
- nepaalii
- nepaal bhaassaa
- Nederlands
- Norsk nynorsk
- Norsk bokmal
- Novial
- IsiNdebele seSewula
- Nouormand
- Sesotho sa Leboa
- Dine bizaad
- Chi-Chewa
- Occitan
- Livvinkarjala
- Oromoo
- odd'iaa
- Iron
- pNjaabii
- Kapampangan
- Papiamentu
- Picard
- Naija
- Deitsch
- Palzisch
- Polski
- Piemonteis
- pnjby
- Pontiaka
- pStw
- Portugues
- Runa Simi
- Rumantsch
- Romani chib
- Ikirundi
- Romana
- Armaneashti
- Tarandine
- Russkii
- Rusin'skyi
- Ikinyarwanda
- sNskRtm
- Sakha tyla
- Sardu
- Sicilianu
- Scots
- sndhy
- Davvisamegiella
- Srpskohrvatski / srpskokhrvatski
- Taclhit
- tt:
- siNhl
- Simple English
- Slovencina
- sry'ykhy
- Slovenscina
- Gagana Samoa
- Anaraskiela
- ChiShona
- Soomaaliga
- Shqip
- Srpski / srpski
- Sranantongo
- SiSwati
- Sesotho
- Seeltersk
- Sunda
- Svenska
- Kiswahili
- Slunski
- tmilll
- Tayal
- tullu
- telugu
- Tetun
- Toch'iki
- aithy
- tegerenyaa
- Turkmence
- Tagalog
- Tolisi
- Setswana
- Lea faka-Tonga
- Toki pona
- Tok Pisin
- Turkce
- Xitsonga
- Tatarcha / tatarca
- ChiTumbuka
- Twi
- Tyva dyl
- Udmurt
- y'uyGurchae / Uyghurche
- Ukrayins'ka
- rdw
- O`zbekcha / uzbekcha
- Tshivenda
- Veneto
- Vepsan kel'
- Tieng Viet
- West-Vlams
- Volapuk
- Walon
- Winaray
- Wolof
- Wu Yu
- Khal'mg
- IsiXhosa
- margaluri
- yyidySH
- Yoruba
- Vahcuengh
- Zeeuws
- Zhong Wen
- Wen Yan
- Min Nan Yu / Ban-lam-gi
- Yue Yu
- IsiZulu
Apariencia
Esti articulu o seicion necesita referencies qu'apaezan nuna publicacion acreitada, como revistes especializaes, monografies, prensa diaria o paxines d'Internet fiables. Pues anadiles tu mesmu o avisar al autor principal del articulu na so paxina d'alderique pegando: {{subst:Avisu referencies|Tierra}} ~~~~ |
| Tierra | |
|---|---|
| inner planet of the Solar System (en) [1] y planeta terrestre | |
| Simbolu astronomicu | simbolu astronomicu |
| Parte de | Earth-Moon system (en) y Sistema solar |
| Data de descubrimientu | ensin valor y valor desconociu |
| Eponimu | suelu, land (en) y ball (en) |
| Carauteristiques |
mass of the Earth (en) Earth's magnetic field (en) planetary habitability (en) geologic activity (en) narrative location (en) |
| Datos d'observacion | |
| Distancia a la Tierra | 0 km |
| Llocalizacion | [[Ficheru:inner Solar System (en) |280px]] |
| Oxetu astronomicu padre | Sol |
| Apoastru | 151 930 000 km, 1,00000261 AU[2] y 1,01671388 AU |
| Periastru | 147 095 000 km |
| Argumento del periastru | 114,20783 deg[3] |
| Carauteristiques fisiques | |
| Radiu |
6378,137 km (llinia ecuatorial) 6371 km (media)[4] 6356,8 km (Polos Xeograficos) 6339,9 km |
| Diametru | 12 742 km [5] |
| Superficie | 510 064 472 km2[6] |
| Masa | 5972,37 Yg[7] |
| Densida | 5,513 g/cm3[8] |
| Graveda superficial | 9,798 m/s2[9] |
| Temperatura | 15 degC (atmosfera terrestre) |
| Albedu | 0,434[10] y 0,294[8] |
| Puntu mas altu | Everest |
| Achatamientu | 0,0033528 |
| Carauteristiques orbitales | |
| Periodu de rotacion | 24 h y 86 164,098903691 s |
| Periodu orbital | 365,256363004 d[11] |
| Semiexe mayor (a) | 1 AU y 149 598 023 km |
| Periheliu (q) | 147 095 000 km |
| Afeliu (Q) | 151 930 000 km, 1,00000261 AU[2] y 1,01671388 AU |
| Enclin (i) | 7,155 deg[12] y 1,57869 deg |
| Escentricida orbital (e) | 0,016710219[13] y 0,01671123 |
| Otros nomes | |
|
Ver llista
| |
La Tierra (simbolu astronomicu: ) ye'l tercer planeta del sistema solar. Ye l'unicu planeta nel que se conoz qu'esista vida. La Tierra tien un unicu satelite natural, la Lluna.
La Tierra xira alrodiu del Sol describiendo una orbita eliptica a una velocida media de 29,8 km per segundu.
La distancia media que la separta del Sol ye de 149 600 000 km.
La Tierra fai los movimientos que vienen darreu de forma simultanea:
- Tresllacion sobre la so orbita alrodiu del Sol. (Tamien nomau Periodu orbital).
- Rotacion sobre la so propia exa, que determina los dies y les nueches, con una duracion de 23 hores, 56 minutos y 3,5 segundos.
- Precesion y nutacion.
Estructura
[editar | editar la fonte]La Tierra ta compueta de delles capes con diferentes composiciones quimiques y comportamientu reoloxicu:
- Corteya. Ye la capa mas superficial y tien un espesor que varia ente los 12 km, nos oceanos, hasta los 80 km en cratones (porciones mas antigues de los nucleos continentales). La corteya ta compuesta por basaltu nes cuenques oceaniques y por granitu nos continentes.
- Mantu. Ye una capa intermedia ente la corteya y el nucleu'l cual llega hasta una fondura de 2900 km. El mantu ta compuestu por peridotita.
- Litosfera. Ye la parte mas superficial que se comporta de manera elastica. Tien un espesor de 250 km y abarca a la corteya y la porcion superior del mantu.
- Astenosfera. Ye la porcion del mantu que se comporta de manera fluyida.
- Nucleu: Ye la capa mas fonda del planeta y tien un espesor de 3475 km. Ta compuestu d'una aleacion de fierru y niquel y ye nesta parte onde se xenera'l campu magneticu terrestre. Esti subdibidese a la vegada nel nucleu internu, que ye solidu, y el nucleu esternu, que ye lliquidu.
- Hidrosfera. Son les grandes mases d'agua que cubre'l 71% de la superficie terrestre.
Ver tamien
[editar | editar la fonte]Referencies
[editar | editar la fonte]- | URL de la referencia: https://solarsystem.nasa.gov/planets/earth/overview/.
- 1 2 E. Myles Standish (15 febreru 2015). <<Keplerian elements for approximate positions of the major planets>> (n'ingles). Explanatory Supplement to the Ephemeris: paxs. 2.
- | URL de la referencia: http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/earthfact.html. Data de consulta: 22 ochobre 2015. Direicion web d'archivu: https://web.archive.org/web/20101030234253/http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/earthfact.html. Data d'archivu: 30 ochobre 2010.
- | <<Earth Fact Sheet>> (ingles). Consultau'l 25 abril 2018.
- | URL de la referencia: https://www.britannica.com/science/How-Big-Is-Earth. Data de consulta: 15 ochobre 2025.
- | URL de la referencia: https://solarsystem.nasa.gov/planets/earth/by-the-numbers/.
- | Afirmao en: Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy. Editorial: Springer Science+Business Media. Llingua de la obra o nome: ingles. ISSN: 0923-2958.
- 1 2 URL de la referencia: https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/earthfact.html.
- | <<The International System of Units (SI)>> (n'ingles). wjm (3): paxs. 259. 1r marzu 1982.
- | URL de la referencia: https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/earthfact.html. Direicion web d'archivu: https://web.archive.org/web/20130508021904/http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/earthfact.html. Data d'archivu: 8 mayu 2013.
- | <<USEFUL CONSTANTS>>. Archivau dende l'orixinal, el 29 ochobre 2012.
- | URL de la referencia: https://books.google.com/?id=w8PK2XFLLH8C&pg=PA294.
- | <<NASA FACTS>> (ingles). NASA. Archivau dende l'orixinal, el 8 mayu 2013.
Enllaces esternos
[editar | editar la fonte]- Wikimedia Commons acueye conteniu multimedia sobre Tierra.
- Datos: Q2
- Multimedia: Earth
- Cites famoses: Tierra (planeta)