ANNONS
Artikelarkiv
Manskliga rattigheter - forr och idag
Iden att varje manniska har rattigheter ar inte ny. Man kan se spar av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den stromning som kallas for upplysningen fick iden genomslag i Europa. Da vaxte ett nytt synsatt pa manniskan fram, med betoning pa fornuft och kritiskt tankande. Individen stalldes i centrum, istallet for religionen eller kungamakten...
Ekonomins globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att varldens lander och folk bundits samman och fatt en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljo. Globaliseringen kannetecknas framst av gransloshet. Manniskor, varor och pengar ror sig idag betydligt lattare mellan lander och kontinenter an for bara nagra decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt natverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
Matbrist och ransonering vid hemmafronten under forsta och andra varldskriget
Kejsar Napoleon fallde en gang det bekanta yttrandet att "en arme marscherar pa sin mage". En forbisedd aspekt i krigshistoriska framstallningar ar matfragan. Hur forsorjde sig befolkningen i de drabbade landerna? Faktiskt spelade tillgangen pa foda en viktig roll for krigforingen och for krigets utgang, inte minst under 1900-talets tva varldskrig. De revolutioner som agde rum i Europa i samband med forsta varldskriget foregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvalt forekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde ocksa folkhalsan hojas genom en patvingad omstallning fran animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har darfor ocksa intresse for dagens debatt om klimatfragan...
Nar digerdoden drabbade Sverige
Innan pesten kom, kom ryktet och skracken som overgick i panik. De som kunde satte sig i sakerhet pa annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn for dem som kunde tolka dem. De andra behovde bara lyssna pa flyktingarna fran drabbade stader...
Magnus Eriksson - Folkungaattens siste regent
Kring midsommar 1319 lyftes den trearige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp pa Mora stenar for att mottaga svenskarnas hyllning. I det lyftet inleddes en lysande kunglig bana som under lang tid sammanfoll med glansperioden i svensk medeltid, for att mot slutet, efter att digerdoden drabbat landet, vanda till det motsatta...
Kungen och hans man - den svenska centralmaktens uppkomst
Kring slutet av 1200-talet forandrades det svenska samhallet i grunden. Kungamakten starktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och praster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke for adeln och kyrkan...
Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren
Vaktstyrkans man utanfor kejsarens palats var mer storvuxna an folk i allmanhet. Ocksa med sina blonda eller rodlatta har avvek de fran invanarnas normala utseende. De hade kommit via de ryska floderna till Konstantinopel, denna varldsstad vid Bosporen, farleden mellan Medelhavet och Svarta havet. En del hade seglat direkt fran Norden; andra var attlingar till tidigare vikingar som slagit sig ned i Ladoga, Novgorod, Kiev eller andra stader och under aren uppblandats med slaverna i omradet. Vikingarna i osterled stod under 800-1000-talen for de langvaga kulturella kontakterna mellan svear i norr och det bysantinska riket i sydost...
Christofer Columbus upptacktsresa - orsaker och foljder
Christofer Columbus planer pa att finna sjovagen till Indien genom att segla runt halva jorden var en djarv ide. Tidens larda havdade bestamt att avstandet vasterut till Asien var flera ganger for langt for ett skepp att segla. Men Columbus hade bestamt sig. Det var alldeles for mycket som hagrade i potten. Det blev till slut det spanska kungaparet som klev in som finansiarer - och de kammade hem storkovan. Istallet for att komma till Ostasien hade Columbus hittat Amerika som darmed oppnades for spanska och europeiska erovrare...
Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon
Heliga Birgitta har en stark stallning som katolskt helgon och ar sedan 1999 Europas skyddshelgon. Hennes fascinerande liv ger inblickar i saval 1300-talets svenska samhallselit som tidens krisdrabbade kristna centrum i Rom...
Loktavlingen i Rainhill 1829 nar jarnvagarna foddes
Konstruktoren och uppfinnaren John Ericsson hade bara fatt drygt tva manader pa sig att konstruera ett lokomotiv, nagot han aldrig gjort forut. Anda blev resultatet sa bra att loket bara med en harsman forlorade mot engelsmannen George Stephensons i finalen i den tavling som avgjordes i Rainhill utanfor Liverpool i oktober 1829. Det nya kommunikationsmedlet, jarnvagarna, blev ocksa en succe och kom att bana vag for industrialismen, saval i England och Sverige som i andra lander...
Djingis khan - mongolernas harskare och Guds piska
Mongolharskaren Djingis khan har ofta kallats varldshistoriens storsta erovrare, for han lamnade verkligen ett enormt rike efter sig, det storsta som varlden dittills skadat. Men vem var egentligen denna okanda och mytomspunna historiska gestalt som under sina erovringskampanjer orsakade miljontals manniskors dod? Och hur gick det till nar han sjalv dog?
Rekordaren i Sverige under efterkrigstiden
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sadan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordaren efter andra varldskriget fram till oljekrisen 1973-1974. Pa svenska kullager rullade svensk kvalitet ut over varlden. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla varldsdelar. Svenska telefoner stalldes upp i nybyggda huvudstader. En svensk, Dag Hammarskjold, styrde FN. Och de flesta svenskar var overtygade om att Sverige var just det dromland som utlandska massmedier skrev om, den svenska modellen...
Lubeck och Hansans imperium
Under medeltiden kontrollerade Hansan sjofarten i Ostersjon. I den ledande staden Lubecks maktiga radhus samlades Hansans ledande kopman fran en rad Ostersjostader for att bevaka sina handelsintressen, inga avtal med nagon furste eller diskutera problemet med sjorovare...
Radet och riksdagens foregangare i medeltidens Sverige
I borjan av medeltiden fungerade riksradet endast som kungens radgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksradet allt storre makt och styrde periodvis landet i stort sett sjalva. Nagon riksdag fanns inte fore Gustav Vasa, men det forekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster...
Skatter och tionde i medeltidens Sverige
I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt bade till kungamakten och till kyrkan. I den har artikeln kan du lasa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.
Byarnas och stadernas uppkomst i medeltidens Sverige
Under slutet av vikingatiden och borjan av medeltiden vaxte byar fram i snabb takt runt om i Sverige, och under 1100- och 1200-talen fick vi manga av vara forsta stader. I den har artikeln kan du bland annat lasa om orsakerna till denna tidiga urbanisering i svensk historia...
Jordbruk och bonder i medeltidens Sverige
Nastan alla av medeltidens manniskor i Sverige bodde i byar pa landsbygden dar de livnarde sig pa jordbruk. Bondernas ar kretsade kring sadd och skord. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan foljde morker och vila...
Bildstenar och runstenar
Bildstenar och runstenar ar vara kanske mest kanda monument som forknippas med senare delen av jarnaldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Vastergotland och pa Gotland...
Kostnadsfri workshop i hallbart resande
Vill du att dina elever ska lara sig mer om hallbar utveckling, Agenda 2030 och hur de kan gora positiv skillnad nar de reser? Schyst resande kommer till er skola och haller var populara workshop dar vi varvar diskussion med filmvisning, ovningar, quiz och fakta.
Arbeta med barns rattigheter pa riktigt
1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebar bade storre skyldighet och okad mojlighet for kommuner och skolor att satta barnets rattigheter i fokus...