ANNONS
ANNONS
ANNONS
ANNONS
Nya artiklar
Manskliga rattigheter - forr och idag
Iden att varje manniska har rattigheter ar inte ny. Man kan se spar av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den stromning som kallas for upplysningen fick iden genomslag i Europa. Da vaxte ett nytt synsatt pa manniskan fram, med betoning pa fornuft och kritiskt tankande. Individen stalldes i centrum, istallet for religionen eller kungamakten...
Ekonomins globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att varldens lander och folk bundits samman och fatt en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljo. Globaliseringen kannetecknas framst av gransloshet. Manniskor, varor och pengar ror sig idag betydligt lattare mellan lander och kontinenter an for bara nagra decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt natverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
ANNONS
ANNONS
Matbrist och ransonering vid hemmafronten under forsta och andra varldskriget
Kejsar Napoleon fallde en gang det bekanta yttrandet att "en arme marscherar pa sin mage". En forbisedd aspekt i krigshistoriska framstallningar ar matfragan. Hur forsorjde sig befolkningen i de drabbade landerna? Faktiskt spelade tillgangen pa foda en viktig roll for krigforingen och for krigets utgang, inte minst under 1900-talets tva varldskrig. De revolutioner som agde rum i Europa i samband med forsta varldskriget foregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvalt forekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde ocksa folkhalsan hojas genom en patvingad omstallning fran animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har darfor ocksa intresse for dagens debatt om klimatfragan...
Nar digerdoden drabbade Sverige
Innan pesten kom, kom ryktet och skracken som overgick i panik. De som kunde satte sig i sakerhet pa annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn for dem som kunde tolka dem. De andra behovde bara lyssna pa flyktingarna fran drabbade stader...
Magnus Eriksson - Folkungaattens siste regent
Kring midsommar 1319 lyftes den trearige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp pa Mora stenar for att mottaga svenskarnas hyllning. I det lyftet inleddes en lysande kunglig bana som under lang tid sammanfoll med glansperioden i svensk medeltid, for att mot slutet, efter att digerdoden drabbat landet, vanda till det motsatta...
Kungen och hans man - den svenska centralmaktens uppkomst
Kring slutet av 1200-talet forandrades det svenska samhallet i grunden. Kungamakten starktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och praster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke for adeln och kyrkan...
ANNONS
ANNONS
Domedagen
Den 22 oktober 1843 samlades tusentals manniskor pa kyrkogardar i New England for att invanta jordens undergang. Det var farmaren William Miller som hade forutspatt katastrofen. Miller hade redan 1831 borjat sprida sina undergangsprofetior. Som lekmannapredikant vann han manga anhangare, som mest hade rorelsen Millerismen 100 000 medlemmar.
Det var efter att Miller hade grubblat over Daniels bok och Uppenbarelseboken som han borjade sprida sina undergangsprofetior. De 22 oktober vantade tusentals trogna ikladda vita svepningar pa varldskatastrofen. En bonde kladde sina kor i mantlar for att ta dem med. Barnen skulle behova mjolk for den langa resan forklarade bonden. Nar jorden fortsatte sin gilla gang efter den 22 oktober 1843 upplostes Millerismen.
Nya avsnitt i podden I FOKUS
Sveriges politik
Kristoffer och Julia fortsatter Nordenspecialen och pratar om Sveriges politik.
Sveriges geografi
Mattias och Julia fortsatter Norden-specialen och pratar om Sveriges geografi.
Islands geografi och politik
Mattias och Kristoffer fortsatter Norden-specialen genom att prata om Islands geografi och politik.
ANNONS
Nytt lararmaterial
Film om produktionsvillkor i andra lander for unga entreprenorer
Ett skolmaterial om produktionskedjor och om arbetsvillkor och manskliga rattigheter i andra lander.
Demokratin star aldrig stilla
For snart hundra ar sedan beslutade riksdagen att infora allman och lika rostratt. Hur gick det till nar Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Hur kan vi resa hallbart?
Ett material for gymnasiet och hogstadiet om resandets paverkan pa manniskor, miljo och samhalle. Materialet innehaller tips och ovningar kring hur vi kan gora mer medvetna val nar vi reser.
Operation Dagsverke - arbeta med barnkonventionen pa riktigt
I januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebar bade storre skyldighet och okad mojlighet for skolor och kommuner att satta barnets rattigheter i fokus.
VILJAN ATT VETA: Fran upptackt till hallbar ekonomi
En kort reportagefilm (5 min) som handlar om Elinor Ostrom som genom sina faltstudier kom fram till en ny teori om hur manniskor kan hantera gemensamma resurser pa ett hallbart satt, vilket manga ar senare gav henne Nobelpriset (2009). Tillhorande lararhandledning och elevmaterial finns.
ANNONS
Nya lankar
1. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Elisabeth Vigee Le Brun, drottningens hovmalare
Del 1 av 6 i en dokumentarserie om kvinnorna inom konsten under den franska revolutionen och Napoleontiden. I det har avsnittet presenteras drottning Marie Antoinettes hovmalare, Elisabeth Vigee Le Brun (1755-1842).
I serien berattas - vid sidan av konstnarernas liv - ocksa om viktiga personer och handelser under den franska revolutionen och Napoleontiden.
Dokumentarserien ar uppdelad i 6 st korta avsnitt pa 10 minuter styck. Totalt ar hela serien 60 minuter.
Filmerna har ett pedagogiskt upplagg och ett lagom lugnt tempo och riktar sig framst till elever pa gymnasiet samt studenter pa hogskolan eller universitetet.
Filmerna ar gjorda av TV-producenten, regissoren och manusforfattaren Sonja Pleijel som bland annat arbetat pa SVT under manga ar dar hon producerat ett stort antal reportage, dokumentarer och dramadokumentarer inom omradena samhalle, kultur och musik.
SE MER: 2. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Adelaide Labille Guiard och kvinnors frihet
SE MER: 3. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Olympe de Gouges och kvinnors rattigheter
SE MER: 4. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie Guillemine Benoist och Parissalongen
SE MER: 5. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Constance Mayer - en drom om lycka
SE MER: 6. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie-Denise Villers och en senare konstskandal
2. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Adelaide Labille Guiard och kvinnors frihet
Del 2 av 6 i en dokumentarserie om kvinnorna inom konsten under den franska revolutionen och Napoleontiden. I det har avsnittet presenteras Adelaide Labille-Guiard (1749-1803).
I serien berattas - vid sidan av konstnarernas liv - ocksa om viktiga personer och handelser under den franska revolutionen och Napoleontiden.
Dokumentarserien ar uppdelad i 6 st korta avsnitt pa 10 minuter styck. Totalt ar hela serien 60 minuter.
Filmerna har ett pedagogiskt upplagg och ett lagom lugnt tempo och riktar sig framst till elever pa gymnasiet samt studenter pa hogskolan eller universitetet.
Filmerna ar gjorda av TV-producenten, regissoren och manusforfattaren Sonja Pleijel som bland annat arbetat pa SVT under manga ar dar hon producerat ett stort antal reportage, dokumentarer och dramadokumentarer inom omradena samhalle, kultur och musik.
SE MER: 1. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Elisabeth Vigee Le Brun, drottningens hovmalare
SE MER: 3. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Olympe de Gouges och kvinnors rattigheter
SE MER: 4. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie Guillemine Benoist och Parissalongen
SE MER: 5. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Constance Mayer - en drom om lycka
SE MER: 6. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie-Denise Villers och en senare konstskandal
3. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Olympe de Gouges och kvinnors rattigheter
Del 3 av 6 i en dokumentarserie om kvinnorna inom konsten under den franska revolutionen och Napoleontiden. I det har avsnittet presenteras konstnaren och kvinnorattskampen Olympe de Gouges (1748-1793) som fick sitt liv avslutat under giljotinen.
I serien berattas - vid sidan av konstnarernas liv - ocksa om viktiga personer och handelser under den franska revolutionen och Napoleontiden.
Dokumentarserien ar uppdelad i 6 st korta avsnitt pa 10 minuter styck. Totalt ar hela serien 60 minuter.
Filmerna har ett pedagogiskt upplagg och ett lagom lugnt tempo och riktar sig framst till elever pa gymnasiet samt studenter pa hogskolan eller universitetet.
Filmerna ar gjorda av TV-producenten, regissoren och manusforfattaren Sonja Pleijel som bland annat arbetat pa SVT under manga ar dar hon producerat ett stort antal reportage, dokumentarer och dramadokumentarer inom omradena samhalle, kultur och musik.
SE MER: 1. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Elisabeth Vigee Le Brun, drottningens hovmalare
SE MER: 2. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Adelaide Labille Guiard och kvinnors frihet
SE MER: 4. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie Guillemine Benoist och Parissalongen
SE MER: 5. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Constance Mayer - en drom om lycka
SE MER: 6. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie-Denise Villers och en senare konstskandal