Gisslan fri efter 444 dagar
Den 20 januari 1981 frigavs de 52 amerikaner som i 444 dagar hallits i Irans huvudstad Teheran. Det var den 4 november 1979 som iranska studenter intog den amerikanska ambassaden i Teheran. Det var en protest mot att USA stodde den avsatte Shahen. Narmare tva miljoner New Yorkbor motte de frigivna amerikanerna nar de anlande till USA. Huvudvillkoren i gisslanoverenskommelsen mellan USA och Iran var framst ekonomisk natur. USA overforde nagra miljarder dollar till Iran via Algeriet. Det var iranska pengar som hade blivit infrusna i Amerika efter ambassadockupationen. Algeriet fungerade som medlare mellan Iran och USA. Det var manga dramatiska handelser som intraffade under de 444 dagarna. Den mest dramatiska handelsen intraffade den 25 april 1980. Da misslyckades en amerikansk militaraktion for att frita gisslan. Atta amerikanska soldater omkom nar en helikopter och ett flygplan kolliderade med varandra i en saltoken 40 mil utanfor Teheran. Darfor avblaste president Carter hela fritagningsforsoket.