Slaget vid Lutzen
Pa morgonen den 6 november 1632 stupade Gustaf II Adolf pa Lutzens dimmiga slagfalt. Slaget vid Lutzen stod mellan de kejserliga trupperna under hertig Albrecht von Wallenstein, en av Tysklands beromda riksfurstar och svenskarna under kung Gustaf II Adolf. Det var en kamp mellan protestanter och habsburgska katoliker. Den tyska kejserliga armen omfattade 12 000 man och den svenska styrkan bestod av 15 000 man.
Under de haftiga striderna i dimman traffades den svenske kungen av en kula mellan skulderbladen. Kungens alghudskyller var for svagt for att ge effektivt skydd. Eftersom den svenske kungen var tjock som en oltunna kunde han inte bara jarnutrustning. Kungen kastades av sin hast och dodades av fienderna som anfoll honom.
Pa kvallen retirerade Wallensteins trupper till Leipzig, da hade tusentals svenskar och tyskar dodats.
1922 skankte Osterrikes regering kungens alghudskyller och blodiga skjorta till Sverige. Dessa liksom kungens uppstoppade hast "Streiff" kan nu beskadas pa livrustkammaren i Stockholm.