Stormningen av Bastiljen
Den 14 juli 1789 intog en bevapnad folkmassa den medeltida fastningen Bastiljen i Paris. Kommendanten de Launay och hans besattning pa 125 man gav upp efter en och en halv dags belagring mot lofte om fritt atertag. Trots det mordades kommendanten och tre av hans soldater. Vid denna tidpunkt cirkulerade det manga skrackhistorier om de grymheter man trodde forekom i Bastiljen. I sjalva verket var dessa skrackhistorier enbart fantasier. Bastiljens fangar levde under relativt goda forhallanden. Den 14 juli fanns det bara sju valnarda fangar i Bastiljen. Ingen av dem var insparrade for politiska brott. Fyra av fangarna var falskmyntare, tva var sinnesjuka. Den ene av dem trodde att han var Julius Caesar. Stormningen av Bastiljen var startpunkten for franska revolutionen.