Ekonomins globalisering

Utan den internationella handeln med livsmedel hade onekligen vart matutbud varit ganska magert. Mat fran en lang rad lander fyller ditt kylskap.

Men handeln i varlden ar sa mycket mer an bara mat. I ditt eget hem har du kanske dator, smart-tv, smartmobil och annan hemelektronik. Dessa varor ar ofta tillverkade i nagot ostasiatiskt land, inte sallan Kina. Aven manga av dina klader ar sydda i Kina, liksom dina skor kan vara tillverkade dar. Men klader och skor kommer ocksa fran bland annat Vietnam, Turkiet och manga andra lander. Din bil kanske ar koreansk. Ar det en miljobil drivs den mojligen av brasiliansk etanol, annars ar bensinen gjord pa olja, kanske fran Mellanostern. Stolen du sitter pa medan du spelar ett japanskt dataspel kan vara gjord av tra fran Ryssland. Filmen du ser pa ar ofta fran USA. Ger du bort en bukett blommor till din karesta kommer de mojligen fran Kenya. Har du rad sa kan du njuta av lyxprodukter som fransk parfym och italiensk design. Rakar du istallet ut for att bli sjuk kan medicinen vara framstalld i Tyskland.

Men handel omfattar inte bara varor utan ocksa tjanster. Ska du ha support for din dator kanske telefonnumret leder till Bangalore, i Indien. Ringer du dit har du kopt en tjanst utomlands. Ett av svenskarnas favoritnojen ar att resa utomlands och turista, vilket ocksa raknas som ett slags tjanstehandel.

Globaliseringens framvaxt

Under tiden efter andra varldskriget har varldshandeln vaxt kraftigt och fortare an ekonomin i stort. Exporten av varor och tjanster har okat dramatiskt under perioden. Varldsekonomin ar alltsa mycket mer beroende av handel idag an for bara nagra artionden sen. Men handeln ar inte bara storre utan ser ocksa pa manga satt helt annorlunda ut an forr. Ordet globalisering anvands ofta for att beskriva en process dar varldens lander, foretag och manniskor knyts ihop i ett komplext nat av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar.

I vastvarlden har vi till stor del lamnat industrisamhallet bakom oss och antrat en ny tid som vi ofta kallar informationssamhallet. I detta samhalle forstarks ytterligare de faktorer som redan innan drev pa handeln. Internet mojliggor extremt snabba kommunikationer och transaktioner med mojligheter for saval foretag som enskilda konsumenter att skaffa information om marknaden. Aven den mer traditionella varuhandeln ar effektivare an forr, med hjalp av bland annat dagens stora containerfartyg.

Tack vare de mojligheter informationstekniken skapar har helt nya handelsmonster uppstatt. Produktionen fragmentiseras, det vill saga delas upp pa olika platser, pa ett satt som inte gick innan. Det ar en ny internationell arbetsfordelning som uppstatt. Syftet ar att effektivisera produktionen och pressa priserna.

Utvecklingslanderna

Globaliseringen paverkar stora delar av varlden, inte bara de traditionella industrilanderna. Manga lander ar dock fortfarande knappast med i utvecklingen. Framfor allt galler det de flesta landerna i Afrika, men aven manga fattiga lander pa andra kontinenter. Konflikter, ogynnsam geografi, korruption och outvecklat naringsliv ar nagra orsaker till detta. Likval har globaliseringen, tillsammans med andra faktorer som bland annat battre utbildning, bidragit till att tyngdpunkten i varldsekonomin ar pa vag att flyttas bort fran de traditionella industrilanderna. De processer som tidigare skapat valstand i vastvarlden ar idag verksamma i manga utvecklingslander dar fattigdomen faller snabbt. Darfor har den enkla bilden av en varld, dar fattiga lander forser rika lander med billiga ravaror som sedan kan foradlas till dyra industrivaror, andrats. Istallet ar situationen mer mangfacetterad, dar vissa utvecklingslander snabbt industrialiseras, medan andra inte kommit ur det ensidiga beroendet av att exportera nagra fa ravaror.

Nya aktorer i varldsekonomin

Utvecklingslanderna, som grupp, handlar allt mer med saval de rikare landerna som med varandra. Det senare gor att manga utvecklingslander blir mindre beroende av de rika landerna an vad de varit forut. De lander som har nagot att salja, som har tillgang till exportmarknader och som sjalva ar oppna for omvarlden drar nytta av mojligheterna. Stora lander som ofta namns ar Brasilien, Mexiko, Ryssland, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika. De bidrar alla med sina produkter till varldshandeln, Ryssland med olja och gas medan Indien ar langt framme med IT och Brasilien bland annat har en stor jordbrukssektor.

Aven manga mindre utvecklingslander utvecklas snabbt. Men mest i fokus ar Kina, vars ekonomiska utveckling har gjort landet till varldens storsta exportor och till en av varldens storsta ekonomier pa kort tid. Kina kallas idag ofta for "varldens verkstad" och kinesiska fabriker producerar en stor del av varldens industrivaror. Men Kina ar beroende av utlandska investeringar i sina fabriker och tillverkar mest sadant andra har utvecklat. Eftersom kopkraften fortfarande ar ganska lag har Kina behov av att exportera mycket, men omvarldens efterfragan pa billiga kinesiska produkter har blivit en kanslig politisk fraga i manga lander. Varldsekonomin tjanar pa Kinas roll som "verkstad" och de fordelar landets okande handel for med sig. Samtidigt slas foretag och jobb i omvarlden ut och manga kanner sig hotade.

LAS MER: Var tids globala handelsmonster

LAS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjanster

LAS MER: Internationell ekonomi och handel

LAS MER: Globalisering

Text: Robert de Vries (red) och Kommerskollegium - Sveriges myndighet for utrikeshandel och handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade
Textmaterialet ar delvis ett sammandrag fran nagra avsnitt i publikationen "Varfor handlar vi med omvarlden?"