Var tids globala handelsmonster
Ekonomins globalisering
Ordet globalisering anvands ofta for att beskriva en process dar varldens lander, foretag och manniskor knyts ihop i ett komplext nat av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar. I vastvarlden har vi till stor del lamnat industrisamhallet bakom oss och antrat en ny tid som vi ofta kallar informationssamhallet. I detta samhalle forstarks ytterligare de faktorer som redan innan drev pa handeln. Internet mojliggor extremt snabba kommunikationer och transaktioner med mojligheter for saval foretag som enskilda konsumenter att skaffa information om marknaden. Aven den mer traditionella varuhandeln ar effektivare an forr, med hjalp av bland annat dagens stora containerfartyg.
ANNONS
ANNONS
Nya handelsmonster - okad internationell arbetsfordelning
Tack vare de mojligheter informationstekniken skapar har helt nya handelsmonster uppstatt. Produktionen fragmentiseras, det vill saga delas upp pa olika platser, pa ett satt som inte gick innan. Outsourcing (eller offshoring) betyder att foretag lagger ut delar av produktionen, oftast sjalva fabriksproduktionen, i lagkostnadslander. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industrilanderna, som Sverige, pa forskning och utveckling, design och marknadsforing.
En produkt har alltsa ett "ideinnehall" och ett fysiskt innehall, som kan tillverkas pa olika stallen. Men aven den rent fysiska produktionen delas upp pa olika platser. Medan en produkt tidigare fardigstalldes pa ett stalle kan idag produkter besta av komponenter som producerats pa manga olika platser. Dessutom hamnar varorna idag ofta inte i lager utan befinner sig i ett standigt flode fran olika underleverantorer till fabriker dar de satts ihop och sen skickas direkt till butikerna, sa kallad just-in-time produktion. Detta gor det svart att avgora var en produkt egentligen ar producerad. Det ar en ny internationell arbetsfordelning som uppstatt. Syftet ar att effektivisera produktionen och pressa priserna.
Internationell handel skapar valstand
Internationell handel innebar att arbetsuppgifter delas upp mellan lander sa att varje land specialiserar sig pa det som man ar bra pa. Specialiseringen gor det mojligt att fa samma produktion med en mindre insats av arbete och andra resurser. Handel leder alltsa till okat valstand och gynnar bade Sverige och andra lander.
Alla lander vinner pa att handla. Bade det exporterande landet och det importerande tjanar pa det och darfor vaxer den ekonomiska kakan for bada. Det kan jamforas med nar tva personer eller tva foretag ingar ett avtal som ar gynnsamt for bada. Men det betyder inte att bada tjanar lika mycket. Det behover inte heller betyda att alla manniskor, foretag eller regioner i landerna tjanar pa det. Men eftersom fler tjanar an forlorar pa oppen handel ar det bra for samhallsekonomin.
Internationell arbetsfordelning ar bra for handeln
Handeln gor att de resurser som finns blir battre utnyttjade. Lander slipper lagga resurser pa sadant som de har daliga forutsattningar for. De kan istallet agna sig at att producera och utveckla det de har goda forutsattningar for. Internationell handel bygger alltsa pa specialisering och pa att lander ar olika. Aven om ett land skulle vara bast pa att producera allt sa ar det inte effektivt. Det beror pa att lander har olika resurser - bland annat arbetskraft, kapital och ravaror - och att alla resurser ar begransade.
ANNONS
ANNONS
Antag att Sverige skulle vara bast i varlden pa att producera potatis. Samtidigt ar vi kanske annu battre pa att producera jordgubbar. Da ar det bast om vi specialiserar oss pa jordgubbar, for de resurser vi lagger pa potatis skulle vi lagga pa jordgubbar, det vill saga vi skulle kunnat anvanda resurserna mer effektivt. Det ar battre att istallet importera potatis. Det som vi ar bast pa i forhallande till andra kallas vara komparativa fordelar. Fordelarna forandras med tiden och paverkas bland annat av den tekniska utvecklingen och av politiska beslut. Foretagen i ett land specialiserar sig pa de produkter de har komparativa fordelar inom.
Bade export och import behovs
For foretagen ar meningen med export att oka forsaljningen. En produkt blir billigare per enhet om foretag har en stor marknad for sina produkter och kan producera stora mangder. Det kan foretagen lattare fa om de har kunder aven utanfor landets granser. For samhallet daremot ar meningen med export att betala for importen. Exporten ar nodvandig men inget mal i sig. Om vi exporterar utan att importera ar det som att arbeta utan att anvanda sig av sin lon.
Sverige behover importera for att kunna producera och exportera. En stor del av det som tillverkas i Sverige innehaller importerade insatsvaror (som komponenter, halvfabrikat) och tjanster (som IT-stod och logistik). Bilindustrin, som koper in komponenter fran manga olika fabriker i olika lander, ar ett tydligt exempel pa en bransch som ar beroende av import for att kunna exportera.
Effektivare produktion
Den internationella handeln leder till att ny teknik, kunskap och nya ideer sprids. Nar foretagen lyckas anvanda sig av detta nya i verksamheten blir de mer effektiva. Det betyder att foretagen forbrukar mindre resurser for en viss produktionsniva. De insparade resurserna kan da anvandas i annan verksamhet och det bidrar till att ekonomin vaxer. Konkurrensen fran utlandet leder till att ekonomin forandras. Forandringen pagar hela tiden. Lonsamma foretag och branscher kan vaxa medan olonsamma foretag laggs ner.
Nar de lonsamma delarna av ekonomin vaxer och de olonsamma krymper blir produktionen mer effektiv. Det bidrar till okat valstand och till nya, ofta mer valbetalda, jobb. En av fordelarna med att vara oppen for import ar darfor just att det bidrar till mer effektiv produktion.
ANNONS
ANNONS
Billigare och battre produkter
Import ar ett satt att fa tag pa varor och tjanster. Utbudet av varor och tjanster vaxer. Da konkurrensen okar sa okar ocksa kvaliten medan priserna sjunker. Pa sa satt bidrar import till lagre inflation. Darmed kan vi, med samma resurser, konsumera mer, battre och billigare an vad som hade varit fallet utan internationell handel. Handelns bidrag till valstandet ar darfor tydligt. Handel ar inte tillrackligt men det ar nodvandigt for valstand och valfard, i Sverige saval som i andra lander.
LAS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjanster
LAS MER: Internationell ekonomi och handel
LAS MER: Globalisering
LAS MER: Ekonomins globalisering
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att varldens lander och folk bundits samman och fatt en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljo.
Ravaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/foradlats. Exempel pa ravaror ar skog, malm, ull och olja.
Foradla: Att bearbeta en ravara sa att det blir nagot finare, mer avancerat och anvandbart av den.
Industri: Framstallning av produkter genom att ravaror foradlas.
Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)
Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med langt gaende arbetsfordelning dar arbetsprocessen grundar sig pa andra energikallor an enbart muskelkraft.
Fabrik: En industriell anlaggning dar det i mangd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en foradling av ravaror.
Urbanisering: Nar folk flyttar fran landet till stader och okar deras befolkningsmangd.
Kapital: Tillgangar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.
Kommunikationer: Olika satt att transportera varor och manniskor alternativt information fran punkt A till punkt B. Tag och bussar ar exempel pa transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgor exempel pa kommunikationer som sprider information.
Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som anvands i ett eller flera lander.
Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man koper.
Inrikeshandel: Handel som ager rum inom ett lands granser.
Utrikeshandel: Handel med lander utanfor det egna landets granser.
Tull ar en avgift som maste betalas for vissa varor som infors i ett land, stad eller annat omrade.
Marknad: En plats dar kopare och saljare mots. En marknad kan darfor vara summan av manga aktorers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.
Konkurrens: Nar flera foretag eller enskilda aktorer tavlar pa en gemensam marknad.
Monopol: En marknad dar det bara finns ett foretag (ingen konkurrens).
Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och forbindelser mellan lander i olika sammanhang.
Naringsliv: Samlingsnamn for de olika naringar (foretag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt omrade.
Import: Kop och inforsel av varor over en tullgrans, exempelvis fran ett annat land.
Export: Utforsel och forsaljning av varor utanfor ett lands granser.
Kommersiell verksamhet ar en sysselsattning som omsatter pengar och vars avsikt ar att ge intakter (vinst).
Union: En slags sammanslutning, t.ex. av lander.
Europeiska unionen (EU): 28 lander i Europa som samarbetar i olika fragor som beror handel, ekonomi, fri rorlighet samt sakerhet. Las mer om EU >
Euro: Den gemensamma valutan i 19 av EU:s lander.
De fyra friheterna inom EU: Ett standigt pagaende arbete for att det ska rada fri rorlighet mellan landerna inom unionen gallande: manniskor, varor, tjanster och pengar.
1. Manniskor kan fritt resa, flytta, bo och arbeta inom EU.
2. Varor - fri handel, inga tullar inom EU.
3. Tjanster - fri konkurrens inom EU, alla far salja tjanster var som helst.
4. Pengar ska kunna overforas mellan och sparas i vilka lander man vill inom EU.
Nagra snabba fakta om internationell ekonomi och handel
- Varldsekonomin har nastan tredubblats sedan 1990. Varldshandeln har emellertid vuxit snabbare an varldsekonomin; den globala exporten har femdubblats.
- EU:s inre marknad bestar av cirka 500 miljoner konsumenter, och omkring 20 miljoner foretag.
- EU ar den storsta aktoren i varldshandeln med varor och tjanster.
- Varldens tre storsta varuexportlander ar Kina, Tyskland och USA. De tre storsta varuimportlanderna ar USA, Kina och Tyskland.
- Utvecklingslandernas andel av varlds-handeln med varor ar drygt 30%. (Med utvecklingslander avses "icke hoginkomstlander" enligt Varldsbankens definition, for narvarande 144 av 213 lander pa Varldsbankens lista. Observera att bl.a. Kina ingar i denna grupp.)
- Handelsavtalet GATT tradde i kraft 1948. WTO grundades 1995 och overtog GATT:s roll. Tjansteavtalet GATS slots 1995.
- Sedan GATT borjade galla har genomsnittstullen for industrivaror i industrilander sjunkit fran 40 % till nagra fa procent.
- Totalt har WTO i dagslaget (2019) 164 medlemmar som tillsammans tacker omkring 95% av varldshandeln. Alla stora lander ar medlemmar i WTO.
Text: Kommerskollegium - Sveriges myndighet for utrikeshandel och handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade
Textmaterialet ar sammandrag fran publikationerna: Internationell handel och Nyckeltal for utrikeshandel