ANNONS
Artikelarkiv
Djingis khan - mongolernas harskare och Guds piska
Mongolharskaren Djingis khan har ofta kallats varldshistoriens storsta erovrare, for han lamnade verkligen ett enormt rike efter sig, det storsta som varlden dittills skadat. Men vem var egentligen denna okanda och mytomspunna historiska gestalt som under sina erovringskampanjer orsakade miljontals manniskors dod? Och hur gick det till nar han sjalv dog?
Rekordaren i Sverige under efterkrigstiden
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sadan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordaren efter andra varldskriget fram till oljekrisen 1973-1974. Pa svenska kullager rullade svensk kvalitet ut over varlden. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla varldsdelar. Svenska telefoner stalldes upp i nybyggda huvudstader. En svensk, Dag Hammarskjold, styrde FN. Och de flesta svenskar var overtygade om att Sverige var just det dromland som utlandska massmedier skrev om, den svenska modellen...
Lubeck och Hansans imperium
Under medeltiden kontrollerade Hansan sjofarten i Ostersjon. I den ledande staden Lubecks maktiga radhus samlades Hansans ledande kopman fran en rad Ostersjostader for att bevaka sina handelsintressen, inga avtal med nagon furste eller diskutera problemet med sjorovare...
Radet och riksdagens foregangare i medeltidens Sverige
I borjan av medeltiden fungerade riksradet endast som kungens radgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksradet allt storre makt och styrde periodvis landet i stort sett sjalva. Nagon riksdag fanns inte fore Gustav Vasa, men det forekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster...
Skatter och tionde i medeltidens Sverige
I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt bade till kungamakten och till kyrkan. I den har artikeln kan du lasa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.
Byarnas och stadernas uppkomst i medeltidens Sverige
Under slutet av vikingatiden och borjan av medeltiden vaxte byar fram i snabb takt runt om i Sverige, och under 1100- och 1200-talen fick vi manga av vara forsta stader. I den har artikeln kan du bland annat lasa om orsakerna till denna tidiga urbanisering i svensk historia...
Jordbruk och bonder i medeltidens Sverige
Nastan alla av medeltidens manniskor i Sverige bodde i byar pa landsbygden dar de livnarde sig pa jordbruk. Bondernas ar kretsade kring sadd och skord. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan foljde morker och vila...
Bildstenar och runstenar
Bildstenar och runstenar ar vara kanske mest kanda monument som forknippas med senare delen av jarnaldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Vastergotland och pa Gotland...
Kostnadsfri workshop i hallbart resande
Vill du att dina elever ska lara sig mer om hallbar utveckling, Agenda 2030 och hur de kan gora positiv skillnad nar de reser? Schyst resande kommer till er skola och haller var populara workshop dar vi varvar diskussion med filmvisning, ovningar, quiz och fakta.
Arbeta med barns rattigheter pa riktigt
1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebar bade storre skyldighet och okad mojlighet for kommuner och skolor att satta barnets rattigheter i fokus...
Universitetet i Dorpat och forsvenskningen av Baltikum under 1600-talet
Pa 1600-talet, nar stora delar av Baltikum ingick i det svenska stormaktsvaldet, grundades universitetet i Dorpat (dagens Tartu) som ett led i forsvenskningen av Baltikum. Stadens styresman har skiftat, gamla universitetsbyggnader har ersatts av nya men hela tiden har universitetet haft en central roll inom kultur och politik...
Riga - svensk storstad under stormaktstiden
Med sin strategiska roll for handeln ingick beharskandet av Riga i den svenska drommen om ett Ostersjovalde, "Dominium maris baltici". Men svenskarna ar inte ensamma om att ha beharskat Riga. Den tidiga staden var ett led i tyska forsok att beharska handel och militar verksamhet i sydostra Ostersjoomradet. Riga borjade byggas redan pa 1100-talet...
Varldsalltet och viktiga gudar och gudinnor i nordisk mytologi
I vikingarnas tro var varldsalltet ett jattelikt trad, en ask som hette Yggdrasil. I den bodde alla levande varelser. Hogst upp i Yggdrasils krona lag Asgard, dar bodde gudarna som kallades for asar och vaner. Nagra av dessa var Oden, Tor, Frej, Freja och Balder...
Alexander den stores dod
Alexander den store var bara 33 ar gammal nar han dog, men hade redan da hunnit gora sig till harskare over det storsta rike varlden skadat. Alexanders makalosa militara framgangar pa slagfalten, politiska betydelse for den antika varlden och hans tidiga dod, har fascinerat manga genom tiderna...
Latta fakta om Louvren
Louvren, belaget langs floden Seine i Paris, ar Frankrikes och varldens storsta och fornamsta konstmuseum. I Louvren finns drygt 460 000 konstverk fran alla varldsdelar och civilisationer, fran forntiden och antiken till slutet av 1800-talet...
Latta fakta om Taj Mahal
Gravmonumentet Taj Mahal som uppfordes 1632-1643 ar ett minne over ododlig karlek och anses vara en av varldens vackraste byggnader. Det enorma mausoleet ligger utanfor Agra vid Yamunafloden i norra Indien och finns idag med pa UNESCO:s lista over varldskulturarv...
Nar manniskan blev bofast och jordbrukare
Skeendet da manniskan blev bofast och jordbrukare brukar inom historieskrivningen kallas for jordbruksrevolutionen. Detta agde rum pa flera stallen pa olika kontinenter vid ungefar samma tid. I var del av varlden borjade det hela i Mellanostern, i ett omrade som brukar kallas den bordiga halvmanen...
Revolutionen och det franska samhallets forandring
Den franska revolutionen omformade bade det politiska och sociala landskapet i Frankrike. Manga av dess ideer spreds sedan med de franska revolutionsarmeerna och Napoleons armeer till resten av Europa. Revolutionen fick darfor avgorande betydelse for den politiska utvecklingen i Europa under 1800-talet och 1900-talet. I den har artikeln kan du lasa om de omvalvande forandringarna som agde rum i det franska samhallet under aren 1789-1799 och om arvet som finns kvar idag i Frankrike efter revolutionen...
Islams lara
Ordet islam betyder underkastelse, eller att underkasta sig. Det ar varje muslims plikt att underkasta sig Allah. Det gors tydligast genom bonen dar man fem ganger per dag faller ner och bekanner att det finns bara en Gud, och att Muhammed ar Guds profet...
Buddhism och politik
Engagerade buddhister har olika syn pa hur manniskor bast paverkas men forenas av att de tycker att vissa saker i samhallet behover forandras. Manga forsoker da fa de styrande att andra sig i en mer humanistiskt riktning. Fragan ar vad det innebar idag. Har buddhismen en sarskild politisk farg?