En incident i Prag utloste trettioariga kriget
Defenestrationen i Prag den 23 maj 1618 blev startskottet pa ett forodande europeiskt storkrig som varade i 30 ar.
Tre man kastas ut genom ett fonster
23 maj 1618
Stamningen ar upphetsad. I ett horn i ett av rummen i det gamla kungliga slottet i Prag star tre man hoptrangda, hotade till livet. Runt omkring dem star den skara protestantiska radman som tagit dem tillfanga, och nu forsoker bestamma sig for vad de ska gora med dem. Den argaste, eller i varje fall mest hogljudde, ar en greve vid namn Jindrich Matyas av Thurn, som efter en lang diskussion vander sig mot mannen som nyss varit kejsarens sandebud, men nu ar fangar. Med hog rost forklarar han: "Ni ar fiender till oss, och var religion, och har forsokt ta ifran oss vara rattigheter, och har pa ett fruktansvart satt plagat era protestantiska undersatar ... Ni har forsokt tvinga dem att anta er religion mot deras vilja, eller har utvisat dem ifall de har vagrat ..." Sedan vander han sig till de sina och forklarar, lika bestamt, att de tre mannen maste dodas.
ANNONS
ANNONS
Bohmen och Mahren (nuvarande Tjeckien) var delar av Osterrike-Ungern (se karta) fran 1526 fram tills 1918 da det osterrikiska kejsarriket upplostes i samband med att staten Tjeckoslovakien bildades.
Defenestration: Att slanga ut nagon eller nagot genom ett fonster. Uttrycket myntades i samband med defenestrationen i Prag 1618 som var en del av upptakten till trettioariga kriget.
Trettioariga kriget var en rad sammanhangande konflikter med varierande bakgrund som utspelade sig i huvudsak pa tysk mark mellan aren 1618-1648. Religion omnamns ofta som en av de framsta orsakerna bakom kriget eftersom de stridande framforallt utgjordes av katoliker pa ena sidan och protestanter pa den andra. Las mer >
De hotade mannen ar Vilem Slata av Chlum, greve Jaroslav Borita av Martinice samt deras sekreterare Filip. De ar utsanda av den bohmiske kungen, den ultrakatolske Ferdinand som aven ar kejsare av det tysk-romerska riket, for att forhandla med en grupp protestantiska herreman och for att i nagon man mildra deras ilska over kejsarkungens nya politik.
Det ar en omtumlande tid i Europa. Religiosa spanningar och motsattningar har vuxit sig allt starkare i takt med att Luthers reformation av den kristna kyrkan som inleddes nastan ett arhundrade tidigare har gjort att manga omraden delats upp pa religiosa grunder. Protestanter star mot katoliker och flera oppna konflikter har redan brutit ut.
I det bohmiska kungariket har protestanterna under den tidigare regenten haft relativt stora friheter och kunnat etablera ett slags statskyrka. Men den nye kejsaren har valt en annan vag. Protestanterna ar radda for att deras rattigheter ska tas ifran dem, inte minst eftersom flera kyrkobyggen har stoppats. Samtidigt har en standsforsamling dominerad av protestanter upplosts.
Det ar for att forklara dessa forandringar som de tre mannen - Slata av Chlum, greve Borita och sekreteraren Filip - befinner sig i slottet denna pingstlordag, den 23 maj ar 1618. Till att borja med gar allt lugnt till, men snart stiger irritationen hos de samlade protestanterna. Forst slingrar sig de tre mannen, innan de erkanner att de helt och fullt star bakom kejsarens politik. De raknar antagligen med att det hela inte ska leda till nagot mer an att de satts i husarrest - de ar ju anda regentens utsanda.
Men sa blir inte fallet. Uppeldad av greven av Thurn slapar folksamlingen bort de tre herrarna till slottets fonster. Efter en kort ceremoni, dar de forklaras domda for att ha brutit mot religionsfriheten, kastas de med full kraft ut genom slottets hoga fonster och faller mot marken - 15 meter nedanfor.
Handelsen utnyttjades i katolsk propaganda
Senare skulle man hanvisa till att detta slags straff - defenestration, ungefar "utfonstring" - ar en traditionell bohmisk avrattningsmetod, som finns dokumenterad fran flera tidigare tillfallen.
Samtida kopparskick.
Men det markliga sker att de tre mannen overlever fallet. Enligt katolsk propaganda ska raddningen bero pa att anglar griper in. Protestanter kommer att kontra med att de raddades av att de foll ner i en godselstack. I verkligheten ar det troligast att de inte dog eftersom de landade pa en sluttande terrang och kunde glida en bra bit innan de senare tog sig pa fotter, blodiga och morbultade men vid liv.
Handelsen, som gick till historien som "defenestrationen i Prag", vackte enorm uppmarksamhet. Propagandamakare runt om i Europa frossade i alla detaljer kring det hela. Incidenten ledde for ovrigt till att sekreteraren Filip adlades under titeln "baron von Hohenfall", baronen av det hoga fallet.
Blev inledningen till trettioariga kriget
Inom kort radde fullt krig mellan protestanter och katoliker i Bohmen, men snart ocksa i stora delar av Europa.
Det visade sig namligen att den tjeckiska fonsterhandelsen blev startskottet pa ett av de grymmaste krigen i varldshistorien, det som senare nar det antligen tog slut, kom att kallas det trettioariga kriget.
ANNONS
ANNONS
Kriget borjade som en religiost motiverad konflikt, men forvandlades med tiden till ett mer allmant krig, dar de flesta stora staterna i Europa deltog och forsokte vinna storre makt och inflytande.
Samtida malning fran 1620 som forestaller soldater i fard med att plundra och morda pa en bondgard. Civilbefolkningen fick lida svart under trettioariga kriget.
Sa smaningom holls kriget igang sa att saga av sin egen kraft, eftersom inhyrda legoknektar spelade en allt storre roll i krigforingen, och dessa hade starka intressen av att striderna bara fortsatte. Konflikten visade sig darfor vara oerhort svar att avsluta; gang pa gang inleddes fredsforhandlingar, som i sista minuten gick i stopet.
Foljder av det trettioariga kriget
Efter 30 ars krig var stora delar av Centraleuropa forott. Dar striderna dragit fram hade 30 eller till och med 40 procent av befolkningen dott. Nar konflikten var over hade maktbalansen i Europa skiftats i grunden; Spanien hade borjat forlora inflytande och Frankrike hade tratt fram som den dominerande makten, samtidigt som det tyska omradet fullstandigt fragmenterats. I norr hade Sverige vunnit stora segrar och harskade i praktiken over hela Ostersjon.
Men kriget forde aven med sig andra konsekvenser, med stor verkan pa lang sikt. I praktiken innebar det slutet pa de religiosa krigen i Europa. Visst forekom konflikter mellan protestanter och katoliker aven i fortsattningen, men nagra storskaliga krig skulle inte bryta ut av det skalet. Splittringen av den enhetliga kristna kyrkan som tidigare dominerat sa stora delar av Europa var darmed ett faktum.
ANNONS
ANNONS
Samtidigt har en del historiker, som britten Clive Ponting, havdat att man kan se trettioariga kriget som inledningen pa den langvariga och oerhort blodiga kamp om makt och territorium mellan Europas olika stater som pagick anda fram till och med varldskrigen under 1900-talet, och som bland mycket annat kom att ge kontinenten en unik spetskompetens - den militara styrka som for en tid skulle ge nagra av Europas lander varldsherravalde.
Sett pa det sattet var defenestrationen i Prag borjan pa ett enda utdraget "europeiskt inbordeskrig" som utspelade sig med mer eller mindre langa avbrott, fran ar 1618 till 1945, och som fick svaroverskadliga konsekvenser for hela varlden.
LAS MER: Trettioariga kriget
Uppgifter och fragor
- Varfor blev de kejserliga sandebuden utkastade?
- Hur utnyttjades handelsen senare i den katolska propagandan?
- Trettioariga kriget borjade som ett religionskrig. Motivera.
- Namn nagra foljder av det trettioariga kriget.
VILL DU VETA MER? Las Ofredsar av Peter Englund (1993).
Text: Magnus Vasterbro, forfattare och journalist med inriktning pa historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro
Ar du intresserad av att lasa fler spannande berattelser av forfattaren sa rekommenderas 101 historiska handelser - en annorlunda varldshistoria.
Bokens webbplats